У --н- н---в-ем-н-.
У м___ н__ в_______
У м-н- н-т в-е-е-и-
-------------------
У меня нет времени. 0 P---da o-h-n-----khay-.P_____ o_____ p________P-g-d- o-h-n- p-o-h-y-.-----------------------Pogoda ochenʹ plokhaya.
Я--е приду,--отому---о - ----------р--ени.
Я н_ п_____ п_____ ч__ у м___ н__ в_______
Я н- п-и-у- п-т-м- ч-о у м-н- н-т в-е-е-и-
------------------------------------------
Я не приду, потому что у меня нет времени. 0 Ya -e-p--d---p-to---ch---po--da --k-y- --okh--a.Y_ n_ p_____ p_____ c___ p_____ t_____ p________Y- n- p-i-u- p-t-m- c-t- p-g-d- t-k-y- p-o-h-y-.------------------------------------------------Ya ne pridu, potomu chto pogoda takaya plokhaya.
Я не-о-таю-ь, --т-му --о я ещё---лже--/ -о--на р--ота-ь.
Я н_ о_______ п_____ ч__ я е__ д_____ / д_____ р________
Я н- о-т-ю-ь- п-т-м- ч-о я е-ё д-л-е- / д-л-н- р-б-т-т-.
--------------------------------------------------------
Я не остаюсь, потому что я ещё должен / должна работать. 0 P-------o---e--r-dë-?P______ o_ n_ p______P-c-e-u o- n- p-i-ë-?---------------------Pochemu on ne pridët?
Flera språk
Klicka på en flagga!
Jag stannar inte, eftersom jag måste arbeta.
Я не остаюсь, потому что я ещё должен / должна работать.
Я у---- - у--ала.
Я у____ / у______
Я у-т-л / у-т-л-.
-----------------
Я устал / устала. 0 Poc-e-- on------id--?P______ o_ n_ p______P-c-e-u o- n- p-i-ë-?---------------------Pochemu on ne pridët?
Я -хож-- ---ому что --ус-а--/ ус-ал-.
Я у_____ п_____ ч__ я у____ / у______
Я у-о-у- п-т-м- ч-о я у-т-л / у-т-л-.
-------------------------------------
Я ухожу, потому что я устал / устала. 0 On n--p-------ë-.O_ n_ p__________O- n- p-i-l-s-ë-.-----------------On ne priglashën.
Я -ез-а---п-т------- -же -озд-о.
Я у______ п_____ ч__ у__ п______
Я у-з-а-, п-т-м- ч-о у-е п-з-н-.
--------------------------------
Я уезжаю, потому что уже поздно. 0 O-----pri-ët- --to-u -h-o o--n---r------ë-.O_ n_ p______ p_____ c___ o_ n_ p__________O- n- p-i-ë-, p-t-m- c-t- o- n- p-i-l-s-ë-.-------------------------------------------On ne pridët, potomu chto on ne priglashën.
Modersmål = emotionellt, främmande språk = rationellt?
När vi lär oss främmande språk, stimulerar vi hjärnan.
Vårt tänkande förändras genom inlärning.
Vi blir mer kreativa och flexibla.
Komplext tänkande är lättare för människor som är flerspråkiga.
Minnet tränas genom inlärning.
Ju mer vi lär oss, desto bättre funkar det.
Den som har lärt sig många språk, lär sig även andra saker snabbare.
Han kan tänka mer intensivt om ett visst ämne under en längre tid.
Därför löser han problem snabbare.
Flerspråkiga individer är också mer beslutsamma.
Men
hur
de fattar beslut är också beroende av språk.
Språket vi tänker på påverkar våra beslut.
Psykologer undersökte flera försökspersoner för en studie.
Alla försökspersoner var tvåspråkiga.
De talade ett annat språk utöver sitt modersmål.
Försökspersonerna fick svara på en fråga.
Frågan hade att göra med lösningen på ett problem.
I processen måste försökspersonerna välja mellan två alternativ.
Ett alternativ var betydligt mer riskfyllt än det andra.
Försökspersonerna fick svara på frågan på båda språken.
Och svaren förändrades när språket förändrades!
När de talade sitt modersmål, valde försökspersonerna risken.
Men på det främmande språket valde de det säkrare alternativet.
Efter detta experiment fick försökspersonerna göra satsningar.
Även här fanns en tydlig skillnad.
När de använde ett främmande språk var de försiktigare.
Forskarna antar att vi är mer fokuserade när vi tänker på främmande språk.
Därför fattar vi beslut som inte är emotionella, utan rationella...