Ordlista

sv Adverb   »   uz ergash gaplar

100 [hundra]

Adverb

Adverb

100 [yuz]

ergash gaplar

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska uzbekiska Spela Mer
någon gång – aldrig o---n---hec- --c-on o____ - h___ q_____ o-d-n - h-c- q-c-o- ------------------- oldin - hech qachon 0
Har ni varit i Berlin någon gång? S-- -ec----cho- B--l---- -o-g--m-si-? S__ h___ q_____ B_______ b___________ S-z h-c- q-c-o- B-r-i-d- b-l-a-m-s-z- ------------------------------------- Siz hech qachon Berlinda bolganmisiz? 0
Nej, aldrig. Y-q-h-c- -ac--n. Y__ h___ q______ Y-q h-c- q-c-o-. ---------------- Yoq hech qachon. 0
någon – ingen k-m--- -e-h---m k_____ h___ k__ k-m-i- h-c- k-m --------------- kimdir hech kim 0
Känner ni någon / några här? Bu-y--d- ki-n--ir---n-ysizmi? B_ y____ k_______ t__________ B- y-r-a k-m-i-i- t-n-y-i-m-? ----------------------------- Bu yerda kimnidir taniysizmi? 0
Nej, jag känner ingen (a) här. Yo-q, --n----y---a ---- -imni tan-m--ma-. Y____ m__ b_ y____ h___ k____ t__________ Y-‘-, m-n b- y-r-a h-c- k-m-i t-n-m-y-a-. ----------------------------------------- Yo‘q, men bu yerda hech kimni tanimayman. 0
Ännu längre – inte längre h------e------q h___ - e___ y__ h-l- - e-d- y-q --------------- hali - endi yoq 0
Stannar ni ännu längre här? B- erd- uzoq-va------a---m-? B_ e___ u___ v___ t_________ B- e-d- u-o- v-q- t-r-s-z-i- ---------------------------- Bu erda uzoq vaqt turasizmi? 0
Nej, jag stannar inte längre här. Yoq,-me--b- --d- ---q q-------n. Y___ m__ b_ e___ u___ q_________ Y-q- m-n b- e-d- u-o- q-l-a-m-n- -------------------------------- Yoq, men bu erda uzoq qolmayman. 0
något mer – inget mer bo--q---ar-a ---os-qa--e-h --r-a b_____ n____ - b_____ h___ n____ b-s-q- n-r-a - b-s-q- h-c- n-r-a -------------------------------- boshqa narsa - boshqa hech narsa 0
Skulle ni vilja ha något mer att dricka? Ya-a i--i-----i-ta-s-zmi? Y___ i_______ i__________ Y-n- i-h-m-i- i-t-y-i-m-? ------------------------- Yana ichimlik istaysizmi? 0
Nej, jag skulle inte vilja ha något mer. Yoq, m-------q- h-ch nar-ani---h----yman. Y___ m__ b_____ h___ n______ x___________ Y-q- m-n b-s-q- h-c- n-r-a-i x-h-a-a-m-n- ----------------------------------------- Yoq, men boshqa hech narsani xohlamayman. 0
redan något – ännu inget n---di-----al--h-c------a n______ - h___ h___ n____ n-m-d-r - h-l- h-c- n-r-a ------------------------- nimadir - hali hech narsa 0
Har ni redan ätit något? S-z -al--b---r---r-a y-d-ng----? S__ h___ b____ n____ y__________ S-z h-l- b-r-r n-r-a y-d-n-i-m-? -------------------------------- Siz hali biror narsa yedingizmi? 0
Nej, jag har inte ätit något än. Y-q, -en ---- -ech-n-r---y-mad--. Y___ m__ h___ h___ n____ y_______ Y-q- m-n h-l- h-c- n-r-a y-m-d-m- --------------------------------- Yoq, men hali hech narsa yemadim. 0
någon mer – ingen mer bo--q- -ir-- --en-- hec--k-m b_____ b____ - e___ h___ k__ b-s-q- b-r-v - e-d- h-c- k-m ---------------------------- boshqa birov - endi hech kim 0
Skulle någon mer vilja ha kaffe? Ki-dir qa--- i---y--? K_____ q____ i_______ K-m-i- q-h-a i-t-y-i- --------------------- Kimdir qahva istaydi? 0
Nej, ingen mer. Y----e-d- hech k-m. Y___ e___ h___ k___ Y-q- e-d- h-c- k-m- ------------------- Yoq, endi hech kim. 0

Det arabiska språket

Det arabiska språket är ett av de viktigaste i världen. Mer är 300 miljoner människor talar arabiska. De lever i mer än 20 olika länder. Arabiskan tillhör de Afro-asiatiska språken. Det arabiska språket kom till för tusentals år sedan. Språket talades först på Arabiska halvön. Därifrån har det sedan spridit sig vidare. Talad arabiska skiljer sig mycket från standardspråket. Det finns också många arabiska dialekter. Man skulle kunna säga att det talas annorlunda i varje region. De som talar olika dialekter förstår inte alls varandra. Till följd av detta dubbas vanligtvis filmer från arabiska länder. Endast på detta sätt kan de förstås i hela språkområdet. Klassisk standardarabiska talas knappast inte idag. Den finns bara i sin skriftliga form. Böcker och tidningar använder det klassiska standardspråket. Idag finns det inget enskilt arabiskt fackspråk. Därför kommer vanligen tekniska termer från andra språk. Engelska och franska är mer dominerande på detta område än något annat språk. Intresset för arabiska språk har ökat avsevärt de senaste åren. Fler och fler människor vill lära sig arabiska. Kurser erbjuds vid varje universitet och i många skolor. Många människor finner arabisk skrift särskilt fascinerande. Den skrivs från höger till vänster. Arabiskt uttal och arabisk grammatik är inte så lätt. Det finns många ljud och regler som är okända i andra språk. När man studerar bör man följa en viss ordning. Först uttalet, sedan grammatiken och sedan skriften…