Ordlista

sv Lära känna   »   uz Bilish uchun

3 [tre]

Lära känna

Lära känna

3 [uch]

Bilish uchun

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska uzbekiska Spela Mer
Hej! Salo-! S_____ S-l-m- ------ Salom! 0
God dag! X-yr-i ---! X_____ k___ X-y-l- k-n- ----------- Xayrli kun! 0
Hur står det till? Q--aysiz? Q________ Q-l-y-i-? --------- Qalaysiz? 0
Kommer ni från Europa? Siz ---r---da-m---z? S__ Y_______________ S-z Y-v-o-a-a-m-s-z- -------------------- Siz Yevropadanmisiz? 0
Kommer ni från Amerika? Siz-A----kada-m-s--? S__ A_______________ S-z A-e-i-a-a-m-s-z- -------------------- Siz Amerikadanmisiz? 0
Kommer ni från Asien? S-z-O-iy--anm-si-? S__ O_____________ S-z O-i-o-a-m-s-z- ------------------ Siz Osiyodanmisiz? 0
På vilket hotell bor ni? S-z-qay-- m-hm-nxonad---u--s-z? S__ q____ m___________ t_______ S-z q-y-i m-h-o-x-n-d- t-r-s-z- ------------------------------- Siz qaysi mehmonxonada turasiz? 0
Hur länge har ni varit här? Q-n---da--be---s-u ye-d--iz? Q________ b___ s__ y________ Q-n-h-d-n b-r- s-u y-r-a-i-? ---------------------------- Qanchadan beri shu yerdasiz? 0
Hur länge stannar ni? Qan--a---qt---la---? Q_____ v___ q_______ Q-n-h- v-q- q-l-s-z- -------------------- Qancha vaqt qolasiz? 0
Trivs ni bra här? B---er ---g- ---dimi? B_ y__ s____ y_______ B- y-r s-z-a y-q-i-i- --------------------- Bu yer sizga yoqdimi? 0
Är ni semester här? S-z--ati---m----? S__ t____________ S-z t-t-l-a-i-i-? ----------------- Siz tatildamisiz? 0
Kom och hälsa på mig någon gång! Qach----r ----a --sh--f ---u---g! Q________ m____ t______ b________ Q-c-o-d-r m-n-a t-s-r-f b-y-r-n-! --------------------------------- Qachondir menga tashrif buyuring! 0
Här är min adress. Mana ---i---man-il-m. M___ m_____ m________ M-n- m-n-n- m-n-i-i-. --------------------- Mana mening manzilim. 0
Ses vi imorgon? Er-ag- ------guncha? E_____ k____________ E-t-g- k-r-s-g-n-h-? -------------------- Ertaga korishguncha? 0
Tyvärr, jag har annat för mig. K--h---si-, --j--ar-m-b--. K__________ r________ b___ K-c-i-a-i-, r-j-l-r-m b-r- -------------------------- Kechirasiz, rejalarim bor. 0
Hej då! Xa-r! X____ X-y-! ----- Xayr! 0
Adjö! Xa--! X____ X-y-! ----- Xayr! 0
Vi ses snart! K-r-s-g-ncha! K____________ K-r-s-g-n-h-! ------------- Korishguncha! 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 uzbekiska (1-100)
Ingen video hittades!

Alfabet

Vi kan kommunicera med språk. Vi kan berätta för andra vad vi tänker eller känner. Skrift har också denna funktion. De flesta språk har en skriftlig form. Skrift består av tecken. Dessa tecken kan vara olika. De flesta skrifter består av bokstäver. Dessa bokstäver utgör alfabet. Ett alfabet är en organiserad uppsättning av grafiska symboler. Dessa tecken sammanfogas till att bilda ord enligt vissa regler. Varje tecken har ett fast uttal. Termen ‘alfabet’ kommer från det grekiska språket. Där kallades de två första bokstäverna ‘alfa’ och ‘beta’. Det har funnits många olika alfabet genom historien. Människor använde tecken för mer än 3.000 år sedan. Tidigare var tecknen magiska symboler. Endast ett fåtal människor visste vad de betydde. Senare förlorade tecknen sin symboliska karaktär. Idag har bokstäver ingen betydelse. De har endast betydelse när de kombineras med andra bokstäver. Tecken som t ex kinesiska fungerar annorlunda. De liknar bilder och skildrar ofta vad de betyder. När vi skriver kodar vi våra tankar. Vi använder tecken för att registrera vår kunskap. Vår hjärna har lärt sig att avkoda alfabetet. Tecken blir ord, ord blir idéer. På detta sätt kan en text överleva i tusentals år. Och fortfarande förstås…
Visste du?
Bengaliska är ett av de indo-iranska språken. Det är modersmål för omkring 200 miljoner människor. Mer än 140 miljoner av dessa bor i Bangladesh. I Indien finns det ungefär 75 miljoner människor som talar språket. Ytterligare människor som talar det finns i Malaysia, Nepal och Saudiarabien. Bengaliska är således ett av de mest talade språken i världen. Språket har sitt eget skriftsystem. Det finns även distinkta symboler för antal. Men nu för tiden används för det mesta arabiska siffror. Den bengaliska syntaxen följer strikta regler. Subjektet kommer först, sedan objektet och slutligen verbet. Det finns inga grammatiska genus. Substantiv och adjektiv varierar endast obetydligt. Det är bra för alla som vill lära sig detta viktiga språk. Och så många som möjligt borde göra det!