Ordlista

sv Småprat 3   »   uz kichik suhbat 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [yigirma ikki]

kichik suhbat 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska uzbekiska Spela Mer
Röker ni? Siz-----as-zmi? S__ c__________ S-z c-e-a-i-m-? --------------- Siz chekasizmi? 0
Förut ja. o-din -a o____ h_ o-d-n h- -------- oldin ha 0
Men nu röker jag inte längre. Am-- -----m-n -h-k-a-man. A___ e___ m__ c__________ A-m- e-d- m-n c-e-m-y-a-. ------------------------- Ammo endi men chekmayman. 0
Stör det er om jag röker? c--k--hi-g--q-r--i-i---? c__________ q___________ c-e-i-h-m-a q-r-h-m-s-z- ------------------------ chekishimga qarshimisiz? 0
Nej, inte alls. Yoq- mutl-q--y--. Y___ m______ y___ Y-q- m-t-a-o y-q- ----------------- Yoq, mutlaqo yoq. 0
Det stör mig inte. Q-rs-- -masma-. Q_____ e_______ Q-r-h- e-a-m-n- --------------- Qarshi emasman. 0
Vill ni ha något att dricka? S-zda-ic--mli- bo-m-? S____ i_______ b_____ S-z-a i-h-m-i- b-r-i- --------------------- Sizda ichimlik bormi? 0
En konjak? K-n-a-? K______ K-n-a-? ------- Konyak? 0
Nej, hellre en öl. Y-q- m-----v- i--g-n-----qu-. Y___ m__ p___ i_______ m_____ Y-q- m-n p-v- i-h-a-i- m-q-l- ----------------------------- Yoq, men pivo ichganim maqul. 0
Är ni mycket ute och reser? S-- ------y-h-t-q-la----i? S__ k__ s______ q_________ S-z k-p s-y-h-t q-l-s-z-i- -------------------------- Siz kop sayohat qilasizmi? 0
Ja, för det mesta är det affärsresor. H-,--s--an-xiz-at--afarla--. H__ a_____ x_____ s_________ H-, a-o-a- x-z-a- s-f-r-a-i- ---------------------------- Ha, asosan xizmat safarlari. 0
Men nu är vi på semester här. L---n h--ir --z--- yer-a--ati-d-miz. L____ h____ b__ b_ y____ t__________ L-k-n h-z-r b-z b- y-r-a t-t-l-a-i-. ------------------------------------ Lekin hozir biz bu yerda tatildamiz. 0
Vilken hetta! Q-nday-issi-l-k! Q_____ i________ Q-n-a- i-s-q-i-! ---------------- Qanday issiqlik! 0
Ja, idag är det verkligen hett. H---bugun juda -ssi-. H__ b____ j___ i_____ H-, b-g-n j-d- i-s-q- --------------------- Ha, bugun juda issiq. 0
Vi går ut på balkongen. K-l--g--ba-ko--a-c--q-y---. K______ b_______ c_________ K-l-n-, b-l-o-g- c-i-a-l-k- --------------------------- Keling, balkonga chiqaylik. 0
Imorgon är det fest här. Er-a-a -u----da --y---- bor. E_____ b_ y____ z______ b___ E-t-g- b- y-r-a z-y-f-t b-r- ---------------------------- Ertaga bu yerda ziyofat bor. 0
Kommer ni också? Siz-ha- --la-izm-? S__ h__ k_________ S-z h-m k-l-s-z-i- ------------------ Siz ham kelasizmi? 0
Ja, vi är också inbjudna. H-,---zn- ham---k----q-lis--i. H__ b____ h__ t_____ q________ H-, b-z-i h-m t-k-i- q-l-s-d-. ------------------------------ Ha, bizni ham taklif qilishdi. 0

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.