Ordlista

sv Småprat 3   »   hy փոքրիկ խոսակցություն 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [քսաներկու]

22 [k’sanerku]

փոքրիկ խոսակցություն 3

p’vok’rik khosakts’ut’yun 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Röker ni? Դուք--խ-ւ՞մ ե-: Դ___ ծ_____ ե__ Դ-ւ- ծ-ո-՞- ե-: --------------- Դուք ծխու՞մ եք: 0
p’v-k’r-- kh-s--ts’ut’y---3 p________ k______________ 3 p-v-k-r-k k-o-a-t-’-t-y-n 3 --------------------------- p’vok’rik khosakts’ut’yun 3
Förut ja. Առ--` ---: Ա____ ա___ Ա-ա-` ա-ո- ---------- Առաջ` այո: 0
p’--k’--- ----a----u---un-3 p________ k______________ 3 p-v-k-r-k k-o-a-t-’-t-y-n 3 --------------------------- p’vok’rik khosakts’ut’yun 3
Men nu röker jag inte längre. Բայց -ի-- ե- ա-լ-ս ----ծխ---: Բ___ հ___ ե_ ա____ չ__ ծ_____ Բ-յ- հ-մ- ե- ա-լ-ս չ-մ ծ-ո-մ- ----------------------------- Բայց հիմա ես այլևս չեմ ծխում: 0
Duk’--s-h-՞- -e-’ D___ t______ y___ D-k- t-k-u-m y-k- ----------------- Duk’ tskhu՞m yek’
Stör det er om jag röker? Դ-ւ--դ-մ կ--ն-՞ք,--թ---- ----: Դ___ դ__ կ_______ ե__ ե_ ծ____ Դ-ւ- դ-մ կ-ի-ե-ք- ե-ե ե- ծ-ե-: ------------------------------ Դուք դեմ կլինե՞ք, եթե ես ծխեմ: 0
Duk’ ts-hu---yek’ D___ t______ y___ D-k- t-k-u-m y-k- ----------------- Duk’ tskhu՞m yek’
Nej, inte alls. Ոչ, --------ա----ո-: Ո__ բ___________ ո__ Ո-, բ-ց-ր-ա-ա-ե- ո-: -------------------- Ոչ, բացարձակապես ոչ: 0
D-k’-t-khu՞m---k’ D___ t______ y___ D-k- t-k-u-m y-k- ----------------- Duk’ tskhu՞m yek’
Det stör mig inte. Դա--նձ չ- -ան---ում: Դ_ ի__ չ_ խ_________ Դ- ի-ձ չ- խ-ն-ա-ո-մ- -------------------- Դա ինձ չի խանգարում: 0
Ar-a-` a-o A_____ a__ A-r-j- a-o ---------- Arraj` ayo
Vill ni ha något att dricka? Կխ-ե-՞ք---- որ-բ--: Կ______ ի__ ո_ բ___ Կ-մ-ի-ք ի-չ ո- բ-ն- ------------------- Կխմեի՞ք ինչ որ բան: 0
Arr-j`-ayo A_____ a__ A-r-j- a-o ---------- Arraj` ayo
En konjak? Կ-նյա-կ: Կ_______ Կ-ն-ա-կ- -------- Կոնյա՞կ: 0
Arr----a-o A_____ a__ A-r-j- a-o ---------- Arraj` ayo
Nej, hellre en öl. Ո-- բայց ---ե-ո-ր--ս---վ: Ո__ բ___ գ________ ս_____ Ո-, բ-յ- գ-ր-ջ-ւ-` ս-ր-վ- ------------------------- Ոչ, բայց գարեջուր` սիրով: 0
B--t-’---ma--e- ay---s-ch’----t--h-m B_____ h___ y__ a_____ c_____ t_____ B-y-s- h-m- y-s a-l-v- c-’-e- t-k-u- ------------------------------------ Bayts’ hima yes aylevs ch’yem tskhum
Är ni mycket ute och reser? Դո-ք --ճա---ե----մփ-ր--ւ-: Դ___ հ_____ ե_ ճ__________ Դ-ւ- հ-ճ-՞- ե- ճ-մ-ո-դ-ւ-: -------------------------- Դուք հաճա՞խ եք ճամփորդում: 0
Bayt-’-h-m--ye- ---e-- --’-e-----hum B_____ h___ y__ a_____ c_____ t_____ B-y-s- h-m- y-s a-l-v- c-’-e- t-k-u- ------------------------------------ Bayts’ hima yes aylevs ch’yem tskhum
Ja, för det mesta är det affärsresor. Այ-- բայց --ան--հի--ա------ աշ--տ-նք-յի- բն-ւյ----ն: Ա___ բ___ դ____ հ__________ ա___________ բ______ ե__ Ա-ո- բ-յ- դ-ա-ք հ-մ-ա-ա-ո-մ ա-խ-տ-ն-ա-ի- բ-ո-յ-ի ե-: ---------------------------------------------------- Այո, բայց դրանք հիմնականում աշխատանքային բնույթի են: 0
Bay-s’ hi-a-ye--ay---s c----m -skhum B_____ h___ y__ a_____ c_____ t_____ B-y-s- h-m- y-s a-l-v- c-’-e- t-k-u- ------------------------------------ Bayts’ hima yes aylevs ch’yem tskhum
Men nu är vi på semester här. Բ--ց -ի---մեր---ձ-----դ--ե-- ա-ցկա-ն-ւ-: Բ___ հ___ մ__ ա_________ ե__ ա__________ Բ-յ- հ-մ- մ-ր ա-ձ-կ-ւ-դ- ե-ք ա-ց-ա-ն-ւ-: ---------------------------------------- Բայց հիմա մեր արձակուրդն ենք անցկացնում: 0
D-k’-d-m-kl---՞k’,--et-y---e- --k--m D___ d__ k________ y_____ y__ t_____ D-k- d-m k-i-e-k-, y-t-y- y-s t-k-e- ------------------------------------ Duk’ dem kline՞k’, yet’ye yes tskhem
Vilken hetta! Ի-չ--ո-- է: Ի__ շ___ է_ Ի-չ շ-´- է- ----------- Ինչ շո´գ է: 0
D-k’-de--kl-ne՞k’- -e-’y--ye-------m D___ d__ k________ y_____ y__ t_____ D-k- d-m k-i-e-k-, y-t-y- y-s t-k-e- ------------------------------------ Duk’ dem kline՞k’, yet’ye yes tskhem
Ja, idag är det verkligen hett. Ա--- -յ----իս---ես --գ-է: Ա___ ա____ ի______ շ__ է_ Ա-ո- ա-ս-ր ի-կ-պ-ս շ-գ է- ------------------------- Այո, այսօր իսկապես շոգ է: 0
D-k- --- -------’- -e--ye --- --k-em D___ d__ k________ y_____ y__ t_____ D-k- d-m k-i-e-k-, y-t-y- y-s t-k-e- ------------------------------------ Duk’ dem kline՞k’, yet’ye yes tskhem
Vi går ut på balkongen. Գնա---պատ-գ--բ: Գ____ պ________ Գ-ա-ք պ-տ-գ-մ-: --------------- Գնանք պատշգամբ: 0
Voc-’- b--s-ard--k-p-- voch’ V_____ b______________ v____ V-c-’- b-t-’-r-z-k-p-s v-c-’ ---------------------------- Voch’, bats’ardzakapes voch’
Imorgon är det fest här. Այ--ե- վաղ--խ-ջու-ք--: Ա_____ վ___ խ______ է_ Ա-ս-ե- վ-ղ- խ-ջ-ւ-ք է- ---------------------- Այստեղ վաղը խնջույք է: 0
V--h-,------ar-zaka--s----h’ V_____ b______________ v____ V-c-’- b-t-’-r-z-k-p-s v-c-’ ---------------------------- Voch’, bats’ardzakapes voch’
Kommer ni också? Դուք է- կ----: Դ___ է_ կ_____ Դ-ւ- է- կ-ա-ք- -------------- Դուք էլ կգա՞ք: 0
V-ch-,--a-s------k-pes-v--h’ V_____ b______________ v____ V-c-’- b-t-’-r-z-k-p-s v-c-’ ---------------------------- Voch’, bats’ardzakapes voch’
Ja, vi är också inbjudna. Ա-ո- -են--նո---պ-ս-հրավ---------: Ա___ մ___ ն_______ հ________ ե___ Ա-ո- մ-ն- ն-ւ-ն-ե- հ-ա-ի-վ-ծ ե-ք- --------------------------------- Այո, մենք նույնպես հրավիրված ենք: 0
D- -n-z--h-i k--n----m D_ i___ c___ k________ D- i-d- c-’- k-a-g-r-m ---------------------- Da indz ch’i khangarum

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.