Ordlista

sv Småprat 3   »   et Small Talk 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [kakskümmend kaks]

Small Talk 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
Röker ni? Ka---- ---tse----? K__ t_ s__________ K-s t- s-i-s-t-t-? ------------------ Kas te suitsetate? 0
Förut ja. V-r-m----. V____ j___ V-r-m j-h- ---------- Varem jah. 0
Men nu röker jag inte längre. Aga--na--m- ---suit----. A__ e___ m_ e_ s________ A-a e-a- m- e- s-i-s-t-. ------------------------ Aga enam ma ei suitseta. 0
Stör det er om jag röker? K---t-id-h--r-b- ku- ---suit-et-n? K__ t___ h______ k__ m_ s_________ K-s t-i- h-i-i-, k-i m- s-i-s-t-n- ---------------------------------- Kas teid häirib, kui ma suitsetan? 0
Nej, inte alls. Ei,-ab----u----- mitte. E__ a___________ m_____ E-, a-s-l-u-s-l- m-t-e- ----------------------- Ei, absoluutselt mitte. 0
Det stör mig inte. S-e--i-hä--i-m---. S__ e_ h____ m____ S-e e- h-i-i m-n-. ------------------ See ei häiri mind. 0
Vill ni ha något att dricka? J--te----m--a--? J____ t_ m______ J-o-e t- m-d-g-? ---------------- Joote te midagi? 0
En konjak? Üks -o--ak? Ü__ k______ Ü-s k-n-a-? ----------- Üks konjak? 0
Nej, hellre en öl. Ei--p-gem-ü-- õl-. E__ p____ ü__ õ___ E-, p-g-m ü-s õ-u- ------------------ Ei, pigem üks õlu. 0
Är ni mycket ute och reser? R-i-ite -- palj-? R______ t_ p_____ R-i-i-e t- p-l-u- ----------------- Reisite te palju? 0
Ja, för det mesta är det affärsresor. Jah-----m-s-lt-o- --e---ööre-si-. J___ p________ o_ n___ t_________ J-h- p-a-i-e-t o- n-e- t-ö-e-s-d- --------------------------------- Jah, peamiselt on need tööreisid. 0
Men nu är vi på semester här. Ku----etk---o--m---ii---u-k--e-. K___ h_____ o____ s___ p________ K-i- h-t-e- o-e-e s-i- p-h-u-e-. -------------------------------- Kuid hetkel oleme siin puhkusel. 0
Vilken hetta! O- -ll-s----m-s! O_ a____ k______ O- a-l-s k-u-u-! ---------------- On alles kuumus! 0
Ja, idag är det verkligen hett. J--- tän- o---õ--iselt-k--m. J___ t___ o_ t________ k____ J-h- t-n- o- t-e-i-e-t k-u-. ---------------------------- Jah, täna on tõeliselt kuum. 0
Vi går ut på balkongen. L------õ-ul-. L____ r______ L-h-e r-d-l-. ------------- Lähme rõdule. 0
Imorgon är det fest här. H--me -n s-i--p-d-. H____ o_ s___ p____ H-m-e o- s-i- p-d-. ------------------- Homme on siin pidu. 0
Kommer ni också? T-lete----ka? T_____ t_ k__ T-l-t- t- k-? ------------- Tulete te ka? 0
Ja, vi är också inbjudna. Ja-, m- ----e-ka-kut-u--d. J___ m_ o____ k_ k________ J-h- m- o-e-e k- k-t-u-u-. -------------------------- Jah, me oleme ka kutsutud. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + estniska (1-100) MP3 estniska (1-100)
Ingen video hittades!

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.