Ordlista

sv Småprat 3   »   hi गपशप ३

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

२२ [बाईस]

22 [baees]

गपशप ३

gapashap 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hindi Spela Mer
Röker ni? क्या--प धूम्र--न क-ते --करत--ह--? क्_ आ_ धू____ क__ / क__ हैं_ क-य- आ- ध-म-र-ा- क-त- / क-त- ह-ं- --------------------------------- क्या आप धूम्रपान करते / करती हैं? 0
g-pash-- 3 g_______ 3 g-p-s-a- 3 ---------- gapashap 3
Förut ja. ज--हाँ,---ल- करता-था / -----थी जी हाँ_ प__ क__ था / क__ थी ज- ह-ँ- प-ल- क-त- थ- / क-त- थ- ------------------------------ जी हाँ, पहले करता था / करती थी 0
gap-s--p-3 g_______ 3 g-p-s-a- 3 ---------- gapashap 3
Men nu röker jag inte längre. ल-क-न अ- धू-्--ा--नह-- क--ा---क-ती ह-ँ ले__ अ_ धू____ न_ क__ / क__ हूँ ल-क-न अ- ध-म-र-ा- न-ी- क-त- / क-त- ह-ँ -------------------------------------- लेकिन अब धूम्रपान नहीं करता / करती हूँ 0
ky- a---dh-om-apa-- -arate-/ kara-ee----n? k__ a__ d__________ k_____ / k______ h____ k-a a-p d-o-m-a-a-n k-r-t- / k-r-t-e h-i-? ------------------------------------------ kya aap dhoomrapaan karate / karatee hain?
Stör det er om jag röker? अगर --ं-स---ेट -ी-ँ त---्-ा -प-- -कल---होग-? अ__ मैं सि___ पी_ तो क्_ आ__ त___ हो__ अ-र म-ं स-ग-े- प-ऊ- त- क-य- आ-क- त-ल-फ़ ह-ग-? -------------------------------------------- अगर मैं सिगरेट पीऊँ तो क्या आपको तकलीफ़ होगी? 0
k-a-aa--dhoo---p-a--karate-/--a---e---ain? k__ a__ d__________ k_____ / k______ h____ k-a a-p d-o-m-a-a-n k-r-t- / k-r-t-e h-i-? ------------------------------------------ kya aap dhoomrapaan karate / karatee hain?
Nej, inte alls. जी-नहीं,-बि---ुल--ह-ं जी न__ बि___ न_ ज- न-ी-, ब-ल-क-ल न-ी- --------------------- जी नहीं, बिल्कुल नहीं 0
kya --p -ho-mrapaa- k--at--- ---------a--? k__ a__ d__________ k_____ / k______ h____ k-a a-p d-o-m-a-a-n k-r-t- / k-r-t-e h-i-? ------------------------------------------ kya aap dhoomrapaan karate / karatee hain?
Det stör mig inte. मु-े तकलीफ़ नहीं--ो-ी मु_ त___ न_ हो_ म-झ- त-ल-फ़ न-ी- ह-ग- -------------------- मुझे तकलीफ़ नहीं होगी 0
je---a--, -ahale--ara----h--/--a-a-e---h-e j__ h____ p_____ k_____ t__ / k______ t___ j-e h-a-, p-h-l- k-r-t- t-a / k-r-t-e t-e- ------------------------------------------ jee haan, pahale karata tha / karatee thee
Vill ni ha något att dricka? क्य-------छ----े---? क्_ आ_ कु_ पी___ क-य- आ- क-छ प-य-ं-े- -------------------- क्या आप कुछ पीयेंगे? 0
j-e---a-,----al- ka-----t-a / --r-t-e t-ee j__ h____ p_____ k_____ t__ / k______ t___ j-e h-a-, p-h-l- k-r-t- t-a / k-r-t-e t-e- ------------------------------------------ jee haan, pahale karata tha / karatee thee
En konjak? एक क-न--? ए_ को___ ए- क-न-क- --------- एक कोनॅक? 0
j-- h--n-----ale -ara-a-t-a---k----ee t-ee j__ h____ p_____ k_____ t__ / k______ t___ j-e h-a-, p-h-l- k-r-t- t-a / k-r-t-e t-e- ------------------------------------------ jee haan, pahale karata tha / karatee thee
Nej, hellre en öl. ज--न---,----सक- तो ए- -ीअर जी न__ हो स_ तो ए_ बी__ ज- न-ी-, ह- स-े त- ए- ब-अ- -------------------------- जी नहीं, हो सके तो एक बीअर 0
le-in ----h-o---p-----a--n-----t- / --r--e- -oon l____ a_ d__________ n____ k_____ / k______ h___ l-k-n a- d-o-m-a-a-n n-h-n k-r-t- / k-r-t-e h-o- ------------------------------------------------ lekin ab dhoomrapaan nahin karata / karatee hoon
Är ni mycket ute och reser? क्-ा -प ब-----ात्-ा क-त--- क-ती---ं? क्_ आ_ ब__ या__ क__ / क__ हैं_ क-य- आ- ब-ु- य-त-र- क-त- / क-त- ह-ं- ------------------------------------ क्या आप बहुत यात्रा करते / करती हैं? 0
leki---b dho-m--pa-n --hi- k-r--- ---a-at-- -o-n l____ a_ d__________ n____ k_____ / k______ h___ l-k-n a- d-o-m-a-a-n n-h-n k-r-t- / k-r-t-e h-o- ------------------------------------------------ lekin ab dhoomrapaan nahin karata / karatee hoon
Ja, för det mesta är det affärsresor. जी हाँ--अध-कतर क----- --ए जी हाँ_ अ____ का_ के लि_ ज- ह-ँ- अ-ि-त- क-म क- ल-ए ------------------------- जी हाँ, अधिकतर काम के लिए 0
le-in-a- -hoomr-pa-n ----n ka---a-/ -a-atee h-on l____ a_ d__________ n____ k_____ / k______ h___ l-k-n a- d-o-m-a-a-n n-h-n k-r-t- / k-r-t-e h-o- ------------------------------------------------ lekin ab dhoomrapaan nahin karata / karatee hoon
Men nu är vi på semester här. लेक-- अ- हम-य--- -ुट्टि-ों -े ल-- आ-े ह-ं ले__ अ_ ह_ य_ छु___ के लि_ आ_ हैं ल-क-न अ- ह- य-ा- छ-ट-ट-य-ं क- ल-ए आ-े ह-ं ----------------------------------------- लेकिन अब हम यहाँ छुट्टियों के लिए आये हैं 0
ag-- -a----i--ret p-eoon-to -y--a--ak- taka--ef ho--e? a___ m___ s______ p_____ t_ k__ a_____ t_______ h_____ a-a- m-i- s-g-r-t p-e-o- t- k-a a-p-k- t-k-l-e- h-g-e- ------------------------------------------------------ agar main sigaret peeoon to kya aapako takaleef hogee?
Vilken hetta! क-तनी --्म- -ै! कि__ ग__ है_ क-त-ी ग-्-ी ह-! --------------- कितनी गर्मी है! 0
a-ar---i--sig-ret-p--oo- -o -y--aa-a-o takalee--h-gee? a___ m___ s______ p_____ t_ k__ a_____ t_______ h_____ a-a- m-i- s-g-r-t p-e-o- t- k-a a-p-k- t-k-l-e- h-g-e- ------------------------------------------------------ agar main sigaret peeoon to kya aapako takaleef hogee?
Ja, idag är det verkligen hett. हा-,--- बह-त ---म- है हाँ_ आ_ ब__ ग__ है ह-ँ- आ- ब-ु- ग-्-ी ह- --------------------- हाँ, आज बहुत गर्मी है 0
a-a------ siga--- pe-----to-ky---apako ------e--ho--e? a___ m___ s______ p_____ t_ k__ a_____ t_______ h_____ a-a- m-i- s-g-r-t p-e-o- t- k-a a-p-k- t-k-l-e- h-g-e- ------------------------------------------------------ agar main sigaret peeoon to kya aapako takaleef hogee?
Vi går ut på balkongen. हम-छ---- में -ाए-? ह_ छ__ में जा__ ह- छ-्-े म-ं ज-ए-? ------------------ हम छज्जे में जाएँ? 0
j-----h-n- -ilk-l --hin j__ n_____ b_____ n____ j-e n-h-n- b-l-u- n-h-n ----------------------- jee nahin, bilkul nahin
Imorgon är det fest här. क- -ह-ँ--क-पार्ट--है क_ य_ ए_ पा__ है क- य-ा- ए- प-र-ट- ह- -------------------- कल यहाँ एक पार्टी है 0
j-e--ah--,-bi-k-- n-h-n j__ n_____ b_____ n____ j-e n-h-n- b-l-u- n-h-n ----------------------- jee nahin, bilkul nahin
Kommer ni också? क्-ा-आप-भ--आने---- /----वा-ी--ै-? क्_ आ_ भी आ___ / आ___ हैं_ क-य- आ- भ- आ-े-ा-े / आ-े-ा-ी ह-ं- --------------------------------- क्या आप भी आनेवाले / आनेवाली हैं? 0
j-e na--n,--i--u- n-hin j__ n_____ b_____ n____ j-e n-h-n- b-l-u- n-h-n ----------------------- jee nahin, bilkul nahin
Ja, vi är också inbjudna. जी ---,----ं भी बुलाय- -य- है जी हाँ_ ह_ भी बु__ ग_ है ज- ह-ँ- ह-े- भ- ब-ल-य- ग-ा ह- ----------------------------- जी हाँ, हमें भी बुलाया गया है 0
m---e ----l-ef--ahi- -og-e m____ t_______ n____ h____ m-j-e t-k-l-e- n-h-n h-g-e -------------------------- mujhe takaleef nahin hogee

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.