Ordlista

sv Småprat 3   »   sl Kratek pogovor 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [dvaindvajset]

Kratek pogovor 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovenska Spela Mer
Röker ni? A---kadite? A__ k______ A-i k-d-t-? ----------- Ali kadite? 0
Förut ja. Nek-- --m. N____ s___ N-k-č s-m- ---------- Nekoč sem. 0
Men nu röker jag inte längre. V---ar z--j -e ka-im v-č. V_____ z___ n_ k____ v___ V-n-a- z-a- n- k-d-m v-č- ------------------------- Vendar zdaj ne kadim več. 0
Stör det er om jag röker? Al--v-- m--i- -e -adim? A__ v__ m____ č_ k_____ A-i v-s m-t-, č- k-d-m- ----------------------- Ali vas moti, če kadim? 0
Nej, inte alls. Ne- ---akor---- -Ne, a--o-utno-n--) N__ n______ n__ (___ a________ n___ N-, n-k-k-r n-. (-e- a-s-l-t-o n-.- ----------------------------------- Ne, nikakor ne. (Ne, absolutno ne.) 0
Det stör mig inte. To -e ne ---i. T_ m_ n_ m____ T- m- n- m-t-. -------------- To me ne moti. 0
Vill ni ha något att dricka? B- ka- p-pili? B_ k__ p______ B- k-j p-p-l-? -------------- Bi kaj popili? 0
En konjak? B- -o-j-k? B_ k______ B- k-n-a-? ---------- Bi konjak? 0
Nej, hellre en öl. Ne--ra-- -- --o -ivo. N__ r___ b_ e__ p____ N-, r-j- b- e-o p-v-. --------------------- Ne, raje bi eno pivo. 0
Är ni mycket ute och reser? Ali-ve-iko-p-t-j-te? A__ v_____ p________ A-i v-l-k- p-t-j-t-? -------------------- Ali veliko potujete? 0
Ja, för det mesta är det affärsresor. Da,-------ma--o-to --sl-v-a ---o---j-. D__ v_______ s_ t_ p_______ p_________ D-, v-č-n-m- s- t- p-s-o-n- p-t-v-n-a- -------------------------------------- Da, večinoma so to poslovna potovanja. 0
Men nu är vi på semester här. Ven-a- -d------aj pr-ži----m- do-us-. V_____ z___ t____ p__________ d______ V-n-a- z-a- t-k-j p-e-i-l-a-o d-p-s-. ------------------------------------- Vendar zdaj tukaj preživljamo dopust. 0
Vilken hetta! K--š---v---i-a! K_____ v_______ K-k-n- v-o-i-a- --------------- Kakšna vročina! 0
Ja, idag är det verkligen hett. Ja,--a-es je--e- vr---. J__ d____ j_ r__ v_____ J-, d-n-s j- r-s v-o-e- ----------------------- Ja, danes je res vroče. 0
Vi går ut på balkongen. Poj-i-o----b--k-n. P______ n_ b______ P-j-i-o n- b-l-o-. ------------------ Pojdimo na balkon. 0
Imorgon är det fest här. J-t-- -o -----bav-. J____ b_ t_ z______ J-t-i b- t- z-b-v-. ------------------- Jutri bo tu zabava. 0
Kommer ni också? B--te ---šl---u-- vi? B____ p_____ t___ v__ B-s-e p-i-l- t-d- v-? --------------------- Boste prišli tudi vi? 0
Ja, vi är också inbjudna. Da,-tudi -i ---------l----. D__ t___ m_ s__ p__________ D-, t-d- m- s-o p-v-b-j-n-. --------------------------- Da, tudi mi smo povabljeni. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + slovenska (1-100) MP3 slovenska (1-100)
Ingen video hittades!

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.