Ordlista

sv Bisatser med att 1   »   sl Odvisni stavki z da 1

91 [nittioett]

Bisatser med att 1

Bisatser med att 1

91 [enaindevetdeset]

Odvisni stavki z da 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovenska Spela Mer
Vädret blir kanske bättre imorgon. V-eme--o ----- -utr--bo-jše. V____ b_ m____ j____ b______ V-e-e b- m-r-a j-t-i b-l-š-. ---------------------------- Vreme bo morda jutri boljše. 0
Hur vet ni det ? Odk-d--este--o? O____ v____ t__ O-k-d v-s-e t-? --------------- Odkod veste to? 0
Jag hoppas, att det blir bättre. U--m, -a b- -olj--. U____ d_ b_ b______ U-a-, d- b- b-l-š-. ------------------- Upam, da bo boljše. 0
Han kommer alldeles säkert. Pr-- go-ovo--r---. P___ g_____ p_____ P-a- g-t-v- p-i-e- ------------------ Prav gotovo pride. 0
Är det säkert? Je to -a-e------? J_ t_ z__________ J- t- z-n-s-j-v-? ----------------- Je to zanesljivo? 0
Jag vet, att han kommer. V--, -- pr-d-. V___ d_ p_____ V-m- d- p-i-e- -------------- Vem, da pride. 0
Han ringer säkert. Za-o-o-----k-i--. Z_______ p_______ Z-g-t-v- p-k-i-e- ----------------- Zagotovo pokliče. 0
Verkligen? Re-? (Re-nično-) R___ (__________ R-s- (-e-n-č-o-) ---------------- Res? (Resnično?) 0
Jag tror, att han ringer. M----m- da------kli-a-. M______ d_ b_ p________ M-s-i-, d- b- p-k-i-a-. ----------------------- Mislim, da bo poklical. 0
Vinet är säkert gammalt. To ---o je----o-o -ta--. T_ v___ j_ g_____ s_____ T- v-n- j- g-t-v- s-a-o- ------------------------ To vino je gotovo staro. 0
Vet ni det säkert? V-s-- -o-g--ov-? V____ t_ g______ V-s-e t- g-t-v-? ---------------- Veste to gotovo? 0
Jag antar, att det är gammalt. D-m--v-m- -a--e---a-o. D________ d_ j_ s_____ D-m-e-a-, d- j- s-a-o- ---------------------- Domnevam, da je staro. 0
Vår chef ser bra ut. Naš --f ----o-iz--e-a. N__ š__ d____ i_______ N-š š-f d-b-o i-g-e-a- ---------------------- Naš šef dobro izgleda. 0
Tycker ni? Se-v-m-z--? S_ v__ z___ S- v-m z-i- ----------- Se vam zdi? 0
Jag tycker till och med, att han ser mycket bra ut. Zd--s- m-,--- c--o----- do-ro i-gl--a. Z__ s_ m__ d_ c___ z___ d____ i_______ Z-i s- m-, d- c-l- z-l- d-b-o i-g-e-a- -------------------------------------- Zdi se mi, da celo zelo dobro izgleda. 0
Chefen har säkert en vännina. Š----ma-g-to-o ---šn---un-o. Š__ i__ g_____ k_____ p_____ Š-f i-a g-t-v- k-k-n- p-n-o- ---------------------------- Šef ima gotovo kakšno punco. 0
Tror ni det verkligen? Re---a---m------? R__ t___ m_______ R-s t-k- m-s-i-e- ----------------- Res tako mislite? 0
Det är mycket möjligt, att han har en väninna. Či--o --g--e (--ž-o) --,----im- pun--. Č____ m_____ (______ j__ d_ i__ p_____ Č-s-o m-g-č- (-o-n-) j-, d- i-a p-n-o- -------------------------------------- Čisto mogoče (možno) je, da ima punco. 0

Det spanska språket

Det spanska språket hör till världsspråken. Det är modersmål för mer än 380 miljoner människor. Dessutom finns det många människor som talar det som sitt andra språk. Det gör spanskan till ett av de viktigaste språken i världen. Det är också det största av alla romanska språk. Spansktalande kallar sitt språk español eller castellano . Termen castellano avslöjar det spanska språkets ursprung. Det utvecklades från det folkspråk som talades i Kastilien. De flesta spanjorer talade castellano redan på 1700-talet. Idag används termerna español och castellano omväxlande. Men de kan även ha en politisk dimension. Spanskan skingrades av erövringar och kolonisering. Spanska talas även i Västafrika och på Filippinerna. Men flesta spansktalande människorna bor i Amerika. I Central- och Sydamerika är spanska det dominerande språket. Men antalet spansktalande människor ökar också i USA. Omkring 50 miljoner människor i USA talar spanska. Det är fler än i Spanien! Spanskan i Amerika är annorlunda än den europeiska spanskan. Skillnaderna finns framför allt i ordförrådet och grammatiken. I Amerika, till exempel, används ett annat preteritum. Det finns också många skillnader i vokabulären. Vissa ord används bara i Amerika, andra bara i Spanien. Men spanskan är inte ens enhetlig i Amerika. Det finns många olika varianter av amerikansk spanska. Efter engelskan, är spanskan det mest inlärda utländska språket i världen. Och det kan läras in relativt snabbt. Vad väntar du på? - ¡Vamos!