Ordlista

sv Småprat 3   »   ko 일상대화 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [스물둘]

22 [seumuldul]

일상대화 3

ilsangdaehwa 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska koreanska Spela Mer
Röker ni? 담배-피--? 담_ 피___ 담- 피-요- ------- 담배 피워요? 0
ilsan--------3 i___________ 3 i-s-n-d-e-w- 3 -------------- ilsangdaehwa 3
Förut ja. 전-는-. 전____ 전-는-. ----- 전에는요. 0
i-sa-g-----a 3 i___________ 3 i-s-n-d-e-w- 3 -------------- ilsangdaehwa 3
Men nu röker jag inte längre. 하-만-지---더-이상 --피-요. 하__ 지__ 더 이_ 안 피___ 하-만 지-은 더 이- 안 피-요- ------------------- 하지만 지금은 더 이상 안 피워요. 0
d-mb---p-w--o? d_____ p______ d-m-a- p-w-y-? -------------- dambae piwoyo?
Stör det er om jag röker? 제가---- --- --가-돼요? 제_ 담__ 피__ 방__ 돼__ 제- 담-를 피-면 방-가 돼-? ------------------ 제가 담배를 피우면 방해가 돼요? 0
da---e--iw-y-? d_____ p______ d-m-a- p-w-y-? -------------- dambae piwoyo?
Nej, inte alls. 아니-,----아니-요. 아___ 절_ 아____ 아-요- 절- 아-에-. ------------- 아니요, 절대 아니에요. 0
d--b-- p-wo--? d_____ p______ d-m-a- p-w-y-? -------------- dambae piwoyo?
Det stör mig inte. 그- 저-게 -해가 안-돼요. 그_ 저__ 방__ 안 돼__ 그- 저-게 방-가 안 돼-. ---------------- 그건 저에게 방해가 안 돼요. 0
jeon-e-eu---o. j_____________ j-o---n-u---o- -------------- jeon-eneun-yo.
Vill ni ha något att dricka? 뭘-마시겠어-? 뭘 마_____ 뭘 마-겠-요- -------- 뭘 마시겠어요? 0
j-on-en-un-yo. j_____________ j-o---n-u---o- -------------- jeon-eneun-yo.
En konjak? 브랜디요? 브____ 브-디-? ----- 브랜디요? 0
je---ene-----. j_____________ j-o---n-u---o- -------------- jeon-eneun-yo.
Nej, hellre en öl. 아니-- 맥-- ----. 아___ 맥__ 낫____ 아-요- 맥-가 낫-어-. -------------- 아니요, 맥주가 낫겠어요. 0
h-ji-a---i---m--un---o ----g--- --w-y-. h______ j_________ d__ i____ a_ p______ h-j-m-n j-g-u---u- d-o i-a-g a- p-w-y-. --------------------------------------- hajiman jigeum-eun deo isang an piwoyo.
Är ni mycket ute och reser? 여----이 --? 여__ 많_ 해__ 여-을 많- 해-? ---------- 여행을 많이 해요? 0
ha----- ---eum--u--d---i-----a---iw--o. h______ j_________ d__ i____ a_ p______ h-j-m-n j-g-u---u- d-o i-a-g a- p-w-y-. --------------------------------------- hajiman jigeum-eun deo isang an piwoyo.
Ja, för det mesta är det affärsresor. 네---부- 출장--행----요. 네_ 대__ 출_ 여_ 들____ 네- 대-분 출- 여- 들-에-. ------------------ 네, 대부분 출장 여행 들이에요. 0
h-ji-an-ji-e-m-eun-de- -s-n- ---p---y-. h______ j_________ d__ i____ a_ p______ h-j-m-n j-g-u---u- d-o i-a-g a- p-w-y-. --------------------------------------- hajiman jigeum-eun deo isang an piwoyo.
Men nu är vi på semester här. 하-- --- 휴--중-에요. 하__ 지__ 휴_ 중____ 하-만 지-은 휴- 중-에-. ---------------- 하지만 지금은 휴가 중이에요. 0
j-g--d----el--l-p--mye-- ---gha--a-dwae--? j___ d_________ p_______ b________ d______ j-g- d-m-a-l-u- p-u-y-o- b-n-h-e-a d-a-y-? ------------------------------------------ jega dambaeleul piumyeon banghaega dwaeyo?
Vilken hetta! 너- ---! 너_ 더___ 너- 더-요- ------- 너무 더워요! 0
je-----mbaele-- p-u----- --n-ha-g- ---eyo? j___ d_________ p_______ b________ d______ j-g- d-m-a-l-u- p-u-y-o- b-n-h-e-a d-a-y-? ------------------------------------------ jega dambaeleul piumyeon banghaega dwaeyo?
Ja, idag är det verkligen hett. 네,--늘은 -말-더워요. 네_ 오__ 정_ 더___ 네- 오-은 정- 더-요- -------------- 네, 오늘은 정말 더워요. 0
je---d-mb-e--u--p---yeon ba---aeg- -w--yo? j___ d_________ p_______ b________ d______ j-g- d-m-a-l-u- p-u-y-o- b-n-h-e-a d-a-y-? ------------------------------------------ jega dambaeleul piumyeon banghaega dwaeyo?
Vi går ut på balkongen. 발--로 --요. 발___ 나___ 발-니- 나-요- --------- 발코니로 나가요. 0
a---o, --o--ae --i---. a_____ j______ a______ a-i-o- j-o-d-e a-i-y-. ---------------------- aniyo, jeoldae anieyo.
Imorgon är det fest här. 내일- 여기서 -티--있어-. 내__ 여__ 파__ 있___ 내-은 여-서 파-가 있-요- ---------------- 내일은 여기서 파티가 있어요. 0
ani-o--j-o-da- a-iey-. a_____ j______ a______ a-i-o- j-o-d-e a-i-y-. ---------------------- aniyo, jeoldae anieyo.
Kommer ni också? 당-- --? 당__ 와__ 당-도 와-? ------- 당신도 와요? 0
ani-o,-j-ol-a---ni-yo. a_____ j______ a______ a-i-o- j-o-d-e a-i-y-. ---------------------- aniyo, jeoldae anieyo.
Ja, vi är också inbjudna. 네,--리도 초- 받았어요. 네_ 우__ 초_ 받____ 네- 우-도 초- 받-어-. --------------- 네, 우리도 초대 받았어요. 0
g-u--on----ege--angha-ga-an--waey-. g______ j_____ b________ a_ d______ g-u-e-n j-o-g- b-n-h-e-a a- d-a-y-. ----------------------------------- geugeon jeoege banghaega an dwaeyo.

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.