Ordlista

sv Årstider och väder   »   hi ऋतु और मौसम

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

१६ [सोलह]

16 [solah]

ऋतु और मौसम

rtu aur mausam

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hindi Spela Mer
Det här är årstiderna: ऋ-ुऐं ----ोती हैं ऋ__ ये हो_ हैं ऋ-ु-ं य- ह-त- ह-ं ----------------- ऋतुऐं ये होती हैं 0
rt- --r mau-am r__ a__ m_____ r-u a-r m-u-a- -------------- rtu aur mausam
Våren, sommaren, वसं-, ग-्मी व___ ग__ व-ं-, ग-्-ी ----------- वसंत, गर्मी 0
rt--a-r-ma--am r__ a__ m_____ r-u a-r m-u-a- -------------- rtu aur mausam
hösten och vintern. श---औ- सर्दी श__ औ_ स__ श-त औ- स-्-ी ------------ शरत और सर्दी 0
rt-a-n -e---t-- h-in r_____ y_ h____ h___ r-u-i- y- h-t-e h-i- -------------------- rtuain ye hotee hain
Sommaren är hett. गर-म- ग---ह-ती है ग__ ग__ हो_ है ग-्-ी ग-म ह-त- ह- ----------------- गर्मी गरम होती है 0
rtua-------o----ha-n r_____ y_ h____ h___ r-u-i- y- h-t-e h-i- -------------------- rtuain ye hotee hain
På sommaren skiner solen. ग-्मी -े- --र---मकता -ै ग__ में सू__ च___ है ग-्-ी म-ं स-र- च-क-ा ह- ----------------------- गर्मी में सूरज चमकता है 0
r--a-n--e-hot-e--a-n r_____ y_ h____ h___ r-u-i- y- h-t-e h-i- -------------------- rtuain ye hotee hain
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. ह-ें-----ी में ट-ल-ा अच्छ-------है ह_ ग__ में ट___ अ__ ल__ है ह-े- ग-्-ी म-ं ट-ल-ा अ-्-ा ल-त- ह- ---------------------------------- हमें गर्मी में टहलना अच्छा लगता है 0
vasa-t,-g----e v______ g_____ v-s-n-, g-r-e- -------------- vasant, garmee
Vintern är kall. सर्-ी--ण----हो----ै स__ ठ__ हो_ है स-्-ी ठ-्-ी ह-त- ह- ------------------- सर्दी ठण्डी होती है 0
vasan-, g--mee v______ g_____ v-s-n-, g-r-e- -------------- vasant, garmee
På vintern snöar eller regnar det. स-्-- --ं -----गि-ती-है-य- --रिश--ो-- है स__ में ब__ गि__ है या बा__ हो_ है स-्-ी म-ं ब-्- ग-र-ी ह- य- ब-र-श ह-त- ह- ---------------------------------------- सर्दी में बर्फ़ गिरती है या बारिश होती है 0
vasant,-g--mee v______ g_____ v-s-n-, g-r-e- -------------- vasant, garmee
På vintern stannar vi gärna hemma. हम---सर--ी में -र -- रह---अच्छा ल--- -ै ह_ स__ में घ_ प_ र__ अ__ ल__ है ह-े- स-्-ी म-ं घ- प- र-न- अ-्-ा ल-त- ह- --------------------------------------- हमें सर्दी में घर पर रहना अच्छा लगता है 0
shara---ur s-r-ee s_____ a__ s_____ s-a-a- a-r s-r-e- ----------------- sharat aur sardee
Det är kallt. ठ-्--है ठ__ है ठ-्- ह- ------- ठण्ड है 0
sh------u--s-r-ee s_____ a__ s_____ s-a-a- a-r s-r-e- ----------------- sharat aur sardee
Det regnar. बारिश-----ही--ै बा__ हो र_ है ब-र-श ह- र-ी ह- --------------- बारिश हो रही है 0
s-a-a---ur---r-ee s_____ a__ s_____ s-a-a- a-r s-r-e- ----------------- sharat aur sardee
Det är blåsigt. तू--ानी है तू__ है त-फ-ा-ी ह- ---------- तूफ़ानी है 0
g--m-e-g-ra- -------ai g_____ g____ h____ h__ g-r-e- g-r-m h-t-e h-i ---------------------- garmee garam hotee hai
Det är varmt. ग-्मी है ग__ है ग-्-ी ह- -------- गर्मी है 0
ga---e-g-ra- -otee--ai g_____ g____ h____ h__ g-r-e- g-r-m h-t-e h-i ---------------------- garmee garam hotee hai
Det är soligt. ध-प -ै धू_ है ध-प ह- ------ धूप है 0
g----e--a-am h--ee hai g_____ g____ h____ h__ g-r-e- g-r-m h-t-e h-i ---------------------- garmee garam hotee hai
Det är klart väder. क----धू- -ै क_ धू_ है क-़- ध-प ह- ----------- कड़ी धूप है 0
g--------in ---ra--chamak-t---ai g_____ m___ s_____ c________ h__ g-r-e- m-i- s-o-a- c-a-a-a-a h-i -------------------------------- garmee mein sooraj chamakata hai
Vad är det för väder idag? आ---ौ-म कै-ा---? आ_ मौ__ कै_ है_ आ- म-स- क-स- ह-? ---------------- आज मौसम कैसा है? 0
g-------ein-s----j---am---ta-hai g_____ m___ s_____ c________ h__ g-r-e- m-i- s-o-a- c-a-a-a-a h-i -------------------------------- garmee mein sooraj chamakata hai
Det är kallt idag. आज -ण्ड-है आ_ ठ__ है आ- ठ-्- ह- ---------- आज ठण्ड है 0
g--me- mei- s--r-j--h----a-----i g_____ m___ s_____ c________ h__ g-r-e- m-i- s-o-a- c-a-a-a-a h-i -------------------------------- garmee mein sooraj chamakata hai
Det är varmt idag. आ---र्-- है आ_ ग__ है आ- ग-्-ी ह- ----------- आज गर्मी है 0
h-men---r-e--me-n ---a-an----hc--- -ag-t---ai h____ g_____ m___ t_______ a______ l_____ h__ h-m-n g-r-e- m-i- t-h-l-n- a-h-h-a l-g-t- h-i --------------------------------------------- hamen garmee mein tahalana achchha lagata hai

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + hindi (1-100) MP3 hindi (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.