Ordlista

sv Årstider och väder   »   et Aastaajad ja ilm

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [kuusteist]

Aastaajad ja ilm

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
Det här är årstiderna: Ne---on a-sta----: N___ o_ a_________ N-e- o- a-s-a-j-d- ------------------ Need on aastaajad: 0
Våren, sommaren, K---d,-s--i, K_____ s____ K-v-d- s-v-, ------------ Kevad, suvi, 0
hösten och vintern. sügi--j---al-. s____ j_ t____ s-g-s j- t-l-. -------------- sügis ja talv. 0
Sommaren är hett. S-v--on ku--. S___ o_ k____ S-v- o- k-u-. ------------- Suvi on kuum. 0
På sommaren skiner solen. S-ve---ai-t-b -ä-k-. S____ p______ p_____ S-v-l p-i-t-b p-i-e- -------------------- Suvel paistab päike. 0
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. S---l--äi-- h-a-m-e--ga-jal-ta-as. S____ k____ h__ m______ j_________ S-v-l k-i-e h-a m-e-e-a j-l-t-m-s- ---------------------------------- Suvel käime hea meelega jalutamas. 0
Vintern är kall. Tal--on kü--. T___ o_ k____ T-l- o- k-l-. ------------- Talv on külm. 0
På vintern snöar eller regnar det. T-lvel s---b-lu------ ---m-. T_____ s____ l___ v__ v_____ T-l-e- s-j-b l-n- v-i v-h-a- ---------------------------- Talvel sajab lund või vihma. 0
På vintern stannar vi gärna hemma. Talve- -le---h-a-mee--ga ----s. T_____ o____ h__ m______ k_____ T-l-e- o-e-e h-a m-e-e-a k-d-s- ------------------------------- Talvel oleme hea meelega kodus. 0
Det är kallt. On-----. O_ k____ O- k-l-. -------- On külm. 0
Det regnar. S-jab --hm-. S____ v_____ S-j-b v-h-a- ------------ Sajab vihma. 0
Det är blåsigt. O---uuli-e. O_ t_______ O- t-u-i-e- ----------- On tuuline. 0
Det är varmt. O----e. O_ s___ O- s-e- ------- On soe. 0
Det är soligt. On p-i------i-te-ine. O_ p_________________ O- p-i-e-e-a-s-e-i-e- --------------------- On päikesepaisteline. 0
Det är klart väder. O-------. O_ s_____ O- s-l-e- --------- On selge. 0
Vad är det för väder idag? Ku-d---on-ilm--än-? K_____ o_ i__ t____ K-i-a- o- i-m t-n-? ------------------- Kuidas on ilm täna? 0
Det är kallt idag. T--a o--k-l-. T___ o_ k____ T-n- o- k-l-. ------------- Täna on külm. 0
Det är varmt idag. T-------s--. T___ o_ s___ T-n- o- s-e- ------------ Täna on soe. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + estniska (1-100) MP3 estniska (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.