Ordlista

sv Årstider och väder   »   be Поры года і надвор’е

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [шаснаццаць]

16 [shasnatstsats’]

Поры года і надвор’е

Pory goda і nadvor’e

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
Det här är årstiderna: Вось -оры----а: В___ п___ г____ В-с- п-р- г-д-: --------------- Вось поры года: 0
P-r- g-d- і-n---or’e P___ g___ і n_______ P-r- g-d- і n-d-o-’- -------------------- Pory goda і nadvor’e
Våren, sommaren, вя-н-,-ле--, в_____ л____ в-с-а- л-т-, ------------ вясна, лета, 0
Po-y -o-a і --d---’e P___ g___ і n_______ P-r- g-d- і n-d-o-’- -------------------- Pory goda і nadvor’e
hösten och vintern. в--е---і зіма. в_____ і з____ в-с-н- і з-м-. -------------- восень і зіма. 0
V-s’-por- --da: V___ p___ g____ V-s- p-r- g-d-: --------------- Vos’ pory goda:
Sommaren är hett. Л-та с-----н--. Л___ с_________ Л-т- с-я-о-н-е- --------------- Лета спякотнае. 0
Vo-’ p-r-----a: V___ p___ g____ V-s- p-r- g-d-: --------------- Vos’ pory goda:
På sommaren skiner solen. У-е-к--с--ці-ь-со--а. У_____ с______ с_____ У-е-к- с-е-і-ь с-н-а- --------------------- Улетку свеціць сонца. 0
V-s- por- go-a: V___ p___ g____ V-s- p-r- g-d-: --------------- Vos’ pory goda:
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. Уле-----ы люб---гул-ц-. У_____ м_ л____ г______ У-е-к- м- л-б-м г-л-ц-. ----------------------- Улетку мы любім гуляць. 0
v-as----l---, v______ l____ v-a-n-, l-t-, ------------- vyasna, leta,
Vintern är kall. З-м---ал-дн-я. З___ х________ З-м- х-л-д-а-. -------------- Зіма халодная. 0
v-asn-,-----, v______ l____ v-a-n-, l-t-, ------------- vyasna, leta,
På vintern snöar eller regnar det. У-ім---і--- снег -б- до-д-. У_____ і___ с___ а__ д_____ У-і-к- і-з- с-е- а-о д-ж-ж- --------------------------- Узімку ідзе снег або дождж. 0
v-a--a- l-t-, v______ l____ v-a-n-, l-t-, ------------- vyasna, leta,
På vintern stannar vi gärna hemma. У--мку--ам-падаба-цца бы----о--. У_____ н__ п_________ б___ д____ У-і-к- н-м п-д-б-е-ц- б-ц- д-м-. -------------------------------- Узімку нам падабаецца быць дома. 0
v-se-’ - -і-a. v_____ і z____ v-s-n- і z-m-. -------------- vosen’ і zіma.
Det är kallt. Х---дн-. Х_______ Х-л-д-а- -------- Холадна. 0
vo-en--і-z---. v_____ і z____ v-s-n- і z-m-. -------------- vosen’ і zіma.
Det regnar. І--е д-жд-. І___ д_____ І-з- д-ж-ж- ----------- Ідзе дождж. 0
vo--n- і--і-a. v_____ і z____ v-s-n- і z-m-. -------------- vosen’ і zіma.
Det är blåsigt. Дз-м--ве-ер. Д____ в_____ Д-ь-е в-ц-р- ------------ Дзьме вецер. 0
Let- --y-k--n--. L___ s__________ L-t- s-y-k-t-a-. ---------------- Leta spyakotnae.
Det är varmt. Ц----. Ц_____ Ц-п-а- ------ Цёпла. 0
Le-a-sp--k-tna-. L___ s__________ L-t- s-y-k-t-a-. ---------------- Leta spyakotnae.
Det är soligt. С-н---а. С_______ С-н-ч-а- -------- Сонечна. 0
L----sp-a---nae. L___ s__________ L-t- s-y-k-t-a-. ---------------- Leta spyakotnae.
Det är klart väder. Бязво-л---а. Б___________ Б-з-о-л-ч-а- ------------ Бязвоблачна. 0
U----- -vetsіt-’-so---a. U_____ s________ s______ U-e-k- s-e-s-t-’ s-n-s-. ------------------------ Uletku svetsіts’ sontsa.
Vad är det för väder idag? Я--е сён-я -адв-р-е? Я___ с____ н________ Я-о- с-н-я н-д-о-’-? -------------------- Якое сёння надвор’е? 0
Ule-k- sve-sіts---o----. U_____ s________ s______ U-e-k- s-e-s-t-’ s-n-s-. ------------------------ Uletku svetsіts’ sontsa.
Det är kallt idag. Сённ--х-лад--. С____ х_______ С-н-я х-л-д-а- -------------- Сёння холадна. 0
Uletku-s-e-s-t-’-son-s-. U_____ s________ s______ U-e-k- s-e-s-t-’ s-n-s-. ------------------------ Uletku svetsіts’ sontsa.
Det är varmt idag. Сённ- -ёп--. С____ ц_____ С-н-я ц-п-а- ------------ Сёння цёпла. 0
U--t-- -y-ly-bіm--u--a--’. U_____ m_ l_____ g________ U-e-k- m- l-u-і- g-l-a-s-. -------------------------- Uletku my lyubіm gulyats’.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + vitryska (1-100) MP3 vitryska (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.