Ordlista

sv Årstider och väder   »   hy տարվա եղանակները և եղանակը

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [տասնվեց]

16 [tasnvets’]

տարվա եղանակները և եղանակը

tarva yeghanaknery yev yeghanaky

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Det här är årstiderna: Սր-նք -արվա-եղ----ա-եր- են; Ս____ տ____ ե__________ ե__ Ս-ա-ք տ-ր-ա ե-ա-ա-ա-ե-ն ե-; --------------------------- Սրանք տարվա եղանականերն են; 0
ta--a --g-a---ner--yev ye-h--a-y t____ y___________ y__ y________ t-r-a y-g-a-a-n-r- y-v y-g-a-a-y -------------------------------- tarva yeghanaknery yev yeghanaky
Våren, sommaren, գ---ւն,-ամառ, գ______ ա____ գ-ր-ւ-, ա-ա-, ------------- գարուն, ամառ, 0
ta-v--ye---n---------- -egha-a-y t____ y___________ y__ y________ t-r-a y-g-a-a-n-r- y-v y-g-a-a-y -------------------------------- tarva yeghanaknery yev yeghanaky
hösten och vintern. ա--ւն և ---ռ: ա____ և ձ____ ա-ո-ն և ձ-ե-: ------------- աշուն և ձմեռ: 0
Sr-n-’ --rva ye--a--ka-e----en; S_____ t____ y____________ y___ S-a-k- t-r-a y-g-a-a-a-e-n y-n- ------------------------------- Srank’ tarva yeghanakanern yen;
Sommaren är hett. Ամռ--ը---գ է: Ա_____ շ__ է_ Ա-ռ-ն- շ-գ է- ------------- Ամռանը շոգ է: 0
Sr-nk--t-rva--eg--na--ner--y-n; S_____ t____ y____________ y___ S-a-k- t-r-a y-g-a-a-a-e-n y-n- ------------------------------- Srank’ tarva yeghanakanern yen;
På sommaren skiner solen. Ամ-անը -ող----է-ա-ևը: Ա_____ շ_____ է ա____ Ա-ռ-ն- շ-ղ-ւ- է ա-և-: --------------------- Ամռանը շողում է արևը: 0
Sr--k’ -a--a---gha---a---n-ye-; S_____ t____ y____________ y___ S-a-k- t-r-a y-g-a-a-a-e-n y-n- ------------------------------- Srank’ tarva yeghanakanern yen;
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. Ա-ռանը---ճ--յ--վ-ե-ք գ-ու- զբ--ա-քի: Ա_____ հ________ ե__ գ____ զ________ Ա-ռ-ն- հ-ճ-ւ-ք-վ ե-ք գ-ո-մ զ-ո-ա-ք-: ------------------------------------ Ամռանը հաճույքով ենք գնում զբոսանքի: 0
g-r-n---ma--, g_____ a_____ g-r-n- a-a-r- ------------- garun, amarr,
Vintern är kall. Ձմ-ա-ը----րտ--: Ձ_____ ց____ է_ Ձ-ռ-ն- ց-ւ-տ է- --------------- Ձմռանը ցուրտ է: 0
g-ru-- ama--, g_____ a_____ g-r-n- a-a-r- ------------- garun, amarr,
På vintern snöar eller regnar det. Ձ---նը-ձ--ւն կ-մ--նձ---- գ--ի-: Ձ_____ ձ____ կ__ ա____ է գ_____ Ձ-ռ-ն- ձ-ո-ն կ-մ ա-ձ-և է գ-լ-ս- ------------------------------- Ձմռանը ձյուն կամ անձրև է գալիս: 0
g--un- -m-rr, g_____ a_____ g-r-n- a-a-r- ------------- garun, amarr,
På vintern stannar vi gärna hemma. Ձ-ռ-նը--ա-ո--ք-- --ն---ն-------: Ձ_____ հ________ տ___ ե__ մ_____ Ձ-ռ-ն- հ-ճ-ւ-ք-վ տ-ն- ե-ք մ-ո-մ- -------------------------------- Ձմռանը հաճույքով տանն ենք մնում: 0
ashun -ev--z-e-r a____ y__ d_____ a-h-n y-v d-m-r- ---------------- ashun yev dzmerr
Det är kallt. Ց-ւր--է: Ց____ է_ Ց-ւ-տ է- -------- Ցուրտ է: 0
a---n -ev---m-rr a____ y__ d_____ a-h-n y-v d-m-r- ---------------- ashun yev dzmerr
Det regnar. Անձրև-է--ա-իս: Ա____ է գ_____ Ա-ձ-և է գ-լ-ս- -------------- Անձրև է գալիս: 0
a---n ye- d-m-rr a____ y__ d_____ a-h-n y-v d-m-r- ---------------- ashun yev dzmerr
Det är blåsigt. Ք-մո--է: Ք____ է_ Ք-մ-տ է- -------- Քամոտ է: 0
Amrra-y-shog e A______ s___ e A-r-a-y s-o- e -------------- Amrrany shog e
Det är varmt. Տ-ք -: Տ__ է_ Տ-ք է- ------ Տաք է: 0
Am----y-sh---e A______ s___ e A-r-a-y s-o- e -------------- Amrrany shog e
Det är soligt. Ար--տ -: Ա____ է_ Ա-և-տ է- -------- Արևոտ է: 0
A-r--n--sh---e A______ s___ e A-r-a-y s-o- e -------------- Amrrany shog e
Det är klart väder. Արև-տ է: Ա____ է_ Ա-և-տ է- -------- Արևոտ է: 0
Am-r--y --ogh-- - ar-vy A______ s______ e a____ A-r-a-y s-o-h-m e a-e-y ----------------------- Amrrany shoghum e arevy
Vad är det för väder idag? Ե--ն-կ--ինչպե՞ս - --ս-ր: Ե______ ի______ է ա_____ Ե-ա-ա-ն ի-չ-ե-ս է ա-ս-ր- ------------------------ Եղանակն ինչպե՞ս է այսօր: 0
Am-r-n--s-o-h---e ar-vy A______ s______ e a____ A-r-a-y s-o-h-m e a-e-y ----------------------- Amrrany shoghum e arevy
Det är kallt idag. Ա---- ցո-ր- է: Ա____ ց____ է_ Ա-ս-ր ց-ւ-տ է- -------------- Այսօր ցուրտ է: 0
Amrra-y--ho--um-e-ar-vy A______ s______ e a____ A-r-a-y s-o-h-m e a-e-y ----------------------- Amrrany shoghum e arevy
Det är varmt idag. Այ-օ--տա---: Ա____ տ__ է_ Ա-ս-ր տ-ք է- ------------ Այսօր տաք է: 0
Am-r----ha-----’ov ye-k--------b--a---i A______ h_________ y____ g___ z________ A-r-a-y h-c-u-k-o- y-n-’ g-u- z-o-a-k-i --------------------------------------- Amrrany hachuyk’ov yenk’ gnum zbosank’i

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + armeniska (1-100) MP3 armeniska (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.