Ordlista

sv Veckans dagar   »   hy շաբաթվա օրեր

9 [nio]

Veckans dagar

Veckans dagar

9 [ինը]

9 [iny]

շաբաթվա օրեր

shabat’va orer

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
måndag ե-կու-ա--ի ե_________ ե-կ-ւ-ա-թ- ---------- երկուշաբթի 0
y-rk---a--’i y___________ y-r-u-h-b-’- ------------ yerkushabt’i
tisdag ե-ե-շ-բթի ե________ ե-ե-շ-բ-ի --------- երեքշաբթի 0
ye-e-’-h-bt’i y____________ y-r-k-s-a-t-i ------------- yerek’shabt’i
onsdag չոր-ք-աբթի չ_________ չ-ր-ք-ա-թ- ---------- չորեքշաբթի 0
ch’v--e--s---t-i c_______________ c-’-o-e-’-h-b-’- ---------------- ch’vorek’shabt’i
torsdag հ--գ----ի հ________ հ-ն-շ-բ-ի --------- հինգշաբթի 0
h-ngs-ab--i h__________ h-n-s-a-t-i ----------- hingshabt’i
fredag ու-բաթ ո_____ ո-ր-ա- ------ ուրբաթ 0
urb--’ u_____ u-b-t- ------ urbat’
lördag շ---թ շ____ շ-բ-թ ----- շաբաթ 0
s-aba-’ s______ s-a-a-’ ------- shabat’
söndag կիր--ի կ_____ կ-ր-կ- ------ կիրակի 0
kiraki k_____ k-r-k- ------ kiraki
veckan մ----բաթ մ_ շ____ մ- շ-բ-թ -------- մի շաբաթ 0
mi-sha-at’ m_ s______ m- s-a-a-’ ---------- mi shabat’
från måndag till söndag ե-կո--ա--իից----չև -իր-կի ե___________ մ____ կ_____ ե-կ-ւ-ա-թ-ի- մ-ն-և կ-ր-կ- ------------------------- երկուշաբթիից մինչև կիրակի 0
yerk-shab----ts- ----h’------r-ki y_______________ m________ k_____ y-r-u-h-b-’-i-s- m-n-h-y-v k-r-k- --------------------------------- yerkushabt’iits’ minch’yev kiraki
Den första dagen är måndag. Ա-ա-ի---ր- --կո-շ----- է: Ա_____ օ__ ե__________ է_ Ա-ա-ի- օ-ը ե-կ-ւ-ա-թ-ն է- ------------------------- Առաջին օրը երկուշաբթին է: 0
A-r-----ory -e--us--bt’-n-e A______ o__ y____________ e A-r-j-n o-y y-r-u-h-b-’-n e --------------------------- Arrajin ory yerkushabt’in e
Den andra dagen är tisdag. Երկր-ր- --ը--րեքշ-բթ----: Ե______ օ__ ե_________ է_ Ե-կ-ո-դ օ-ը ե-ե-շ-բ-ի- է- ------------------------- Երկրորդ օրը երեքշաբթին է: 0
Ye---o-d-o-y ----k--h-b---n e Y_______ o__ y_____________ e Y-r-r-r- o-y y-r-k-s-a-t-i- e ----------------------------- Yerkrord ory yerek’shabt’in e
Den tredje dagen är onsdag. Ե--ո-դ---ը --ր-քշաբթին-է: Ե_____ օ__ չ__________ է_ Ե-ր-ր- օ-ը չ-ր-ք-ա-թ-ն է- ------------------------- Երրորդ օրը չորեքշաբթին է: 0
Ye----d------h’v-rek----b-’in e Y______ o__ c________________ e Y-r-o-d o-y c-’-o-e-’-h-b-’-n e ------------------------------- Yerrord ory ch’vorek’shabt’in e
Den fjärde dagen är torsdag. Չ-րրոր- --ը--ի---ա-թ-- է: Չ______ օ__ հ_________ է_ Չ-ր-ո-դ օ-ը հ-ն-շ-բ-ի- է- ------------------------- Չորրորդ օրը հինգշաբթին է: 0
Ch--orro-d or- h---s--bt’i--e C_________ o__ h___________ e C-’-o-r-r- o-y h-n-s-a-t-i- e ----------------------------- Ch’vorrord ory hingshabt’in e
Den femte dagen är fredag. Հին--րոր- օ---ո---ա-ն-է: Հ________ օ__ ո______ է_ Հ-ն-ե-ո-դ օ-ը ո-ր-ա-ն է- ------------------------ Հինգերորդ օրը ուրբաթն է: 0
H--ge-o---or- u-ba-’n e H________ o__ u______ e H-n-e-o-d o-y u-b-t-n e ----------------------- Hingerord ory urbat’n e
Den sjätte dagen är lördag. Վե--ր-րդ-------բաթն -: Վ_______ օ__ շ_____ է_ Վ-ց-ր-ր- օ-ը շ-բ-թ- է- ---------------------- Վեցերորդ օրը շաբաթն է: 0
Ve-s’-er-rd-o-y--haba--n-e V__________ o__ s_______ e V-t-’-e-o-d o-y s-a-a-’- e -------------------------- Vets’yerord ory shabat’n e
Den sjunde dagen är söndag. Յոթե-----օրը--իրա--ն -: Յ_______ օ__ կ______ է_ Յ-թ-ր-ր- օ-ը կ-ր-կ-ն է- ----------------------- Յոթերորդ օրը կիրակին է: 0
Yot’-e-----or- -ira-in-e Y_________ o__ k______ e Y-t-y-r-r- o-y k-r-k-n e ------------------------ Yot’yerord ory kirakin e
Veckan har sju dagar. Շա-աթն---նի -----ր: Շ_____ ո___ յ__ օ__ Շ-բ-թ- ո-ն- յ-թ օ-: ------------------- Շաբաթն ունի յոթ օր: 0
Shabat’n-uni----’ or S_______ u__ y___ o_ S-a-a-’- u-i y-t- o- -------------------- Shabat’n uni yot’ or
Vi arbetar bara fem dagar. Մ--ք աշխա--ւմ ե----իայն հինգ-օր: Մ___ ա_______ ե__ մ____ հ___ օ__ Մ-ն- ա-խ-տ-ւ- ե-ք մ-ա-ն հ-ն- օ-: -------------------------------- Մենք աշխատում ենք միայն հինգ օր: 0
M------sh-hatu- yenk--m-a-n-hi-g-or M____ a________ y____ m____ h___ o_ M-n-’ a-h-h-t-m y-n-’ m-a-n h-n- o- ----------------------------------- Menk’ ashkhatum yenk’ miayn hing or

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + armeniska (1-100) MP3 armeniska (1-100)
Ingen video hittades!

Konstruerad Esperanto

Engelska är det viktigaste universella språket idag. Alla förväntas kunna kommunicera med det. Men andra språk vill också nå detta mål. Konstruerade språk till exempel. Konstruerade språk är avsiktligt skapade och utvecklade. Det vill säga att det finns en plan enligt vilken de är utformade. Med konstruerade språk blandas element från olika språk. Därigenom bör de vara lätta att lära sig för så många människor som möjligt. Målet för varje konstruerat språk är internationell kommunikation. Det mest kända konstruerade språket är esperanto. Det introducerades för första gången i Warszawa 1887. Dess grundare var läkaren Ludwik L. Zamenhof. Han trodde att den främsta orsaken till (social) oro låg i kommunikationsproblem. Därför ville han skapa ett språk för att sammanföra människor. Med hjälp av det skulle människor tala med varandra på lika villkor. Läkarens pseudonym var Dr. Esperanto, den hoppfulle. Det visar hur mycket han trodde på sin dröm. Men idén om universell förståelse är mycket äldre. Hittills har många konstruerade språk utvecklats. De förknippas med mål som tolerans och mänskliga rättigheter. Människor i mer än 120 länder är kunniga i esperanto idag. Men det finns också kritik mot esperanto. Till exempel har 70% av vokabulären sin källa i romanska språk Och esperanto är också tydligt format efter indoeuropeiska språk. De som talar esperanto utbyter tankar och idéer på konventioner och i klubbar. Möten och föreläsningar anordnas regelbundet. Så, känner du för lite esperanto? Ĉu vi parolas Esperanton? – Jes, mi parolas Esperanton tre bone!
Visste du?
Amerikansk engelska räknas till de västgermanska språken. Det är en nordamerikansk dialekt, liksom kanadensisk engelska. Det är modersmål för ungefär 300 miljoner människor. Därför är det den mest talade formen av engelska. Men det är mycket likt brittisk engelska. Som regel kan talare av båda formerna lätt kommunicera med varandra. Konversationen blir endast svår om båda talar mycket starka dialekter. Det finns få distinkta skillnader mellan de två formerna. Dessa gäller först och främst uttal, vokabulär och stavning. I många fall avviker grammatik och skiljetecken från varandra. Betydelsen av amerikansk engelska ökar jämfört med brittisk engelska. Detta beror huvudsakligen på det stora inflytandet från nordamerikansk film och musikindustri. De har exporterat sitt språk i hela värden under århundraden. Även Indien och Pakistan, en gång brittiska kolonier, adopterar idag "amerikanismer". Lär dig amerikansk engelska, det är det mest inflytelserika språket i världen!