Ordlista

sv Förfluten tid 1   »   hy անցյալ 1

81 [åttoiett]

Förfluten tid 1

Förfluten tid 1

81 [ութանասունմեկ]

81 [ut’anasunmek]

անցյալ 1

ants’yal 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
skriva գրել գ___ գ-ե- ---- գրել 0
ants’--l-1 a_______ 1 a-t-’-a- 1 ---------- ants’yal 1
Han skrev ett brev. Ն- -ամ-կ -րե-: Ն_ ն____ գ____ Ն- ն-մ-կ գ-ե-: -------------- Նա նամակ գրեց: 0
a--s’----1 a_______ 1 a-t-’-a- 1 ---------- ants’yal 1
Och hon skrev ett kort. Եվ -ա ---իկ գրեց: Ե_ ն_ բ____ գ____ Ե- ն- բ-ց-կ գ-ե-: ----------------- Եվ նա բացիկ գրեց: 0
g-el g___ g-e- ---- grel
läsa կ--դալ կ_____ կ-ր-ա- ------ կարդալ 0
g-el g___ g-e- ---- grel
Han läste en veckotidning. Ն- -արդ-ւ--է-----ագի-ը: Ն_ կ______ է_ ա________ Ն- կ-ր-ո-մ է- ա-ս-գ-ր-: ----------------------- Նա կարդում էր ամսագիրը: 0
gr-l g___ g-e- ---- grel
Och hon läste en bok. Ե- ն--կ--դ-ւ- -- մի գի--: Ե_ ն_ կ______ է_ մ_ գ____ Ե- ն- կ-ր-ո-մ է- մ- գ-ր-: ------------------------- Եվ նա կարդում էր մի գիրք: 0
N----m-k gre-s’ N_ n____ g_____ N- n-m-k g-e-s- --------------- Na namak grets’
ta վերց--լ վ______ վ-ր-ն-լ ------- վերցնել 0
N- n-----gr--s’ N_ n____ g_____ N- n-m-k g-e-s- --------------- Na namak grets’
Han tog en cigarett. Նա-մի---գարետ վ-րց-եց: Ն_ մ_ ս______ վ_______ Ն- մ- ս-գ-ր-տ վ-ր-ր-ց- ---------------------- Նա մի սիգարետ վերցրեց: 0
Na nam-k -re--’ N_ n____ g_____ N- n-m-k g-e-s- --------------- Na namak grets’
Hon tog en bit choklad. Ն- մ- կտ-ր --կ--ա- -եր--ե-: Ն_ մ_ կ___ շ______ վ_______ Ն- մ- կ-ո- շ-կ-լ-դ վ-ր-ր-ց- --------------------------- Նա մի կտոր շոկոլադ վերցրեց: 0
Ye- na ----’ik---ets’ Y__ n_ b______ g_____ Y-v n- b-t-’-k g-e-s- --------------------- Yev na bats’ik grets’
Han var otrogen, men hon var trogen. Նա-ա---վա--րի---ր եղել,---- նա հավ--արիմ: Ն_ ա__________ է_ ե____ ի__ ն_ հ_________ Ն- ա-հ-վ-տ-ր-մ է- ե-ե-, ի-կ ն- հ-վ-տ-ր-մ- ----------------------------------------- Նա անհավատարիմ էր եղել, իսկ նա հավատարիմ: 0
Yev -a-ba-s’-k ---t-’ Y__ n_ b______ g_____ Y-v n- b-t-’-k g-e-s- --------------------- Yev na bats’ik grets’
Han var lat, men hon var flitig. Նա---ւյլ -ր ----, իս- -ա---ն--ե- է-: Ն_ ծ____ է_ ե____ ի__ ն_ ջ______ է__ Ն- ծ-ւ-լ է- ե-ե-, ի-կ ն- ջ-ն-ս-ր է-: ------------------------------------ Նա ծույլ էր եղել, իսկ նա ջանասեր էր: 0
Y-v na-bats’-k-gre-s’ Y__ n_ b______ g_____ Y-v n- b-t-’-k g-e-s- --------------------- Yev na bats’ik grets’
Han var fattig, men hon var rik. Նա---ք-տ -ր--իսկ ն--հա--ւ-տ: Ն_ ա____ է__ ի__ ն_ հ_______ Ն- ա-ք-տ է-, ի-կ ն- հ-ր-ւ-տ- ---------------------------- Նա աղքատ էր, իսկ նա հարուստ: 0
ka--al k_____ k-r-a- ------ kardal
Han hade inga pengar, utan skulder. Ն-------ո--եր- --- ----ք--: Ն_ փ__ չ______ ա__ պ_______ Ն- փ-ղ չ-ւ-ե-, ա-լ պ-ր-ք-ր- --------------------------- Նա փող չուներ, այլ պարտքեր: 0
ka--al k_____ k-r-a- ------ kardal
Han hade inte tur, utan otur. Նա---ջո-------- չուն-ր- --- ձախ-ր-------ն: Ն_ հ___________ չ______ ա__ ձ_____________ Ն- հ-ջ-ղ-ւ-յ-ւ- չ-ւ-ե-, ա-լ ձ-խ-ր-ո-թ-ո-ն- ------------------------------------------ Նա հաջողություն չուներ, այլ ձախորդություն: 0
ka---l k_____ k-r-a- ------ kardal
Han hade ingen framgång, utan motgång. Ն- ----եր -աջո-ութ-ուն--այ--ա-հ-ջողութ---ն: Ն_ չ_____ հ____________ ա__ ա______________ Ն- չ-ւ-ե- հ-ջ-ղ-ւ-յ-ւ-, ա-լ ա-հ-ջ-ղ-ւ-յ-ւ-: ------------------------------------------- Նա չուներ հաջողություն, այլ անհաջողություն: 0
N- --r-um--- -msag--y N_ k_____ e_ a_______ N- k-r-u- e- a-s-g-r- --------------------- Na kardum er amsagiry
Han var inte nöjd, utan missnöjd. Ն----- չէր---յլ դժ---: Ն_ գ__ չ___ ա__ դ_____ Ն- գ-հ չ-ր- ա-լ դ-գ-հ- ---------------------- Նա գոհ չէր, այլ դժգոհ: 0
Na-k-r--------msa--ry N_ k_____ e_ a_______ N- k-r-u- e- a-s-g-r- --------------------- Na kardum er amsagiry
Han var inte lycklig, utan olycklig. Ն- -րջ-ն-- -է-,--յ- դժ--խ-: Ն_ ե______ չ___ ա__ դ______ Ն- ե-ջ-ն-կ չ-ր- ա-լ դ-բ-խ-: --------------------------- Նա երջանիկ չէր, այլ դժբախտ: 0
Na-k-r-u- e--am--giry N_ k_____ e_ a_______ N- k-r-u- e- a-s-g-r- --------------------- Na kardum er amsagiry
Han var inte sympatisk, utan osympatisk. Ն----մա-ր-լի--է-,---լ հա-ա-ր--ի: Ն_ հ________ չ___ ա__ հ_________ Ն- հ-մ-կ-ե-ի չ-ր- ա-լ հ-կ-կ-ե-ի- -------------------------------- Նա համակրելի չէր, այլ հակակրելի: 0
Y-v -a--ar-u--e- -- ---k’ Y__ n_ k_____ e_ m_ g____ Y-v n- k-r-u- e- m- g-r-’ ------------------------- Yev na kardum er mi girk’

Hur barn lär sig tala ordentligt

Så snart en person är född, börjar han kommunicera med andra. Bebisar gråter när de vill ha någonting. De kan redan säga några enkla ord när de är ett par månader gamla. Vid två års ålder kan de säga meningar på cirka tre ord. Du kan inte påverka när barnet ska börja tala. Men du kan påverka hur bra barnet lär sig sitt modersmål. Men du måste tänka på ett par saker. Framför allt är det viktig att barnet alltid är motiverat att lära sig. Barnen måste få veta att de lyckas med något när de talar. Bebisar tycker om ett leende som positiv feedback. Äldre barn söker en dialog med sin omgivning. De orienterar sig mot språket människorna omkring dem talar. Därför är deras föräldrars och deras lärares språkkompetens viktiga. Barn måste också lära sig att språk är värdefullt! Men de ska alltid ha roligt under processen. Högläsning för barn visar dem hur spännande språket kan vara. Föräldrar bör också göra så mycket som möjligt med sina barn. När barn upplever många saker vill de tala om dem. Barn som växker upp tvåspråkiga behöver bestämda regler. De måste få veta vilket språk som talas med vem. På det viset kan hjärnan lära sig att skilja mellan de två språken. När barn börjar skolan förändras deras språk. De lär sig ett nytt vardagligt språk. Då är det viktigt att föräldrarna uppmärksammar hur deras barn talar. Studier visar att det första språket är stämplat i hjärnan för alltid. Det vi lär oss som barn följer med oss för resten av våra liv. Den som lär sig sitt modersmål ordentligt som barn vinner på det senare. Han lär sig nya saker snabbare och bättre - inte bara främmande språk…