Ordlista

sv Förfluten tid 1   »   zh 过去时1

81 [åttoiett]

Förfluten tid 1

Förfluten tid 1

81[八十一]

81 [Bāshíyī]

过去时1

guòqù shí 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
skriva 写-,-写 写____ 写-,-写 ----- 写字,书写 0
g-ò-ù -hí 1 g____ s__ 1 g-ò-ù s-í 1 ----------- guòqù shí 1
Han skrev ett brev. 他-写了----- 。 他 写_ 一_ 信 。 他 写- 一- 信 。 ----------- 他 写了 一封 信 。 0
g-ò-ù-s---1 g____ s__ 1 g-ò-ù s-í 1 ----------- guòqù shí 1
Och hon skrev ett kort. 她 写---- -信片 。 她 写_ 一_ 明__ 。 她 写- 一- 明-片 。 ------------- 她 写了 一个 明信片 。 0
xi-z-, ---x-ě x_____ s_____ x-ě-ì- s-ū-i- ------------- xiězì, shūxiě
läsa 读书,-书 读____ 读-,-书 ----- 读书,看书 0
x-ě-ì, sh-x-ě x_____ s_____ x-ě-ì- s-ū-i- ------------- xiězì, shūxiě
Han läste en veckotidning. 他-读- -- -- 。 他 读_ 一_ 画_ 。 他 读- 一- 画- 。 ------------ 他 读了 一本 画报 。 0
xi-zì- --ū--ě x_____ s_____ x-ě-ì- s-ū-i- ------------- xiězì, shūxiě
Och hon läste en bok. 她--了--- - 。 她 读_ 一_ 书 。 她 读- 一- 书 。 ----------- 她 读了 一本 书 。 0
t---iě-- ---fē---x-n. t_ x____ y_ f___ x___ t- x-ě-e y- f-n- x-n- --------------------- tā xiěle yī fēng xìn.
ta 拿,取-收到-吃,用,--坐 拿_____________ 拿-取-收-,-,-,-,- -------------- 拿,取,收到,吃,用,乘,坐 0
t- -iěl- -ī--ē-g xìn. t_ x____ y_ f___ x___ t- x-ě-e y- f-n- x-n- --------------------- tā xiěle yī fēng xìn.
Han tog en cigarett. 他--/--了 ---香--。 他 吸__ 了 一_ 香_ 。 他 吸-抽 了 一- 香- 。 --------------- 他 吸/抽 了 一支 香烟 。 0
t- x--l- ------g-x--. t_ x____ y_ f___ x___ t- x-ě-e y- f-n- x-n- --------------------- tā xiěle yī fēng xìn.
Hon tog en bit choklad. 她--了------力 。 她 吃_ 一_ 巧__ 。 她 吃- 一- 巧-力 。 ------------- 她 吃了 一块 巧克力 。 0
Tā x-ěl---ī -è mí--x----àn. T_ x____ y_ g_ m___________ T- x-ě-e y- g- m-n-x-n-i-n- --------------------------- Tā xiěle yī gè míngxìnpiàn.
Han var otrogen, men hon var trogen. 他-对她-不忠诚--------他 -- 。 他 对_ 不___ 但_ 她 对_ 忠_ 。 他 对- 不-诚- 但- 她 对- 忠- 。 ---------------------- 他 对她 不忠诚, 但是 她 对他 忠诚 。 0
Tā-xiěle--- -è-m------p---. T_ x____ y_ g_ m___________ T- x-ě-e y- g- m-n-x-n-i-n- --------------------------- Tā xiěle yī gè míngxìnpiàn.
Han var lat, men hon var flitig. 他-很-- 但- - -劳 。 他 很__ 但_ 她 勤_ 。 他 很-, 但- 她 勤- 。 --------------- 他 很懒, 但是 她 勤劳 。 0
Tā-x-ěl- yī ------g--n-i-n. T_ x____ y_ g_ m___________ T- x-ě-e y- g- m-n-x-n-i-n- --------------------------- Tā xiěle yī gè míngxìnpiàn.
Han var fattig, men hon var rik. 他 很穷,--- - 有钱 。 他 很__ 但_ 她 有_ 。 他 很-, 但- 她 有- 。 --------------- 他 很穷, 但是 她 有钱 。 0
Dúshū--k-n-hū D_____ k_____ D-s-ū- k-n-h- ------------- Dúshū, kànshū
Han hade inga pengar, utan skulder. 他 -有 钱--还---- 。 他 没_ 钱_ 还_ 债_ 。 他 没- 钱- 还- 债- 。 --------------- 他 没有 钱, 还有 债务 。 0
Dúshū-----s-ū D_____ k_____ D-s-ū- k-n-h- ------------- Dúshū, kànshū
Han hade inte tur, utan otur. 他-没有 好运气- - --霉 。 他 没_ 好___ 还 很__ 。 他 没- 好-气- 还 很-霉 。 ----------------- 他 没有 好运气, 还 很倒霉 。 0
D---ū, --ns-ū D_____ k_____ D-s-ū- k-n-h- ------------- Dúshū, kànshū
Han hade ingen framgång, utan motgång. 他 没-成功,-- --- 。 他 没 成__ 还 很__ 。 他 没 成-, 还 很-败 。 --------------- 他 没 成功, 还 很失败 。 0
t- d--e-y- b----uàb--. t_ d___ y_ b__ h______ t- d-l- y- b-n h-à-à-. ---------------------- tā dúle yī běn huàbào.
Han var inte nöjd, utan missnöjd. 他-不--意- ---很-满--。 他 不 满__ 而_ 很___ 。 他 不 满-, 而- 很-满- 。 ----------------- 他 不 满意, 而且 很不满足 。 0
t- -ú---yī-----huà-à-. t_ d___ y_ b__ h______ t- d-l- y- b-n h-à-à-. ---------------------- tā dúle yī běn huàbào.
Han var inte lycklig, utan olycklig. 他--开心- -且--不幸- 。 他 不___ 而_ 很___ 。 他 不-心- 而- 很-幸- 。 ---------------- 他 不开心, 而且 很不幸福 。 0
t- --le-yī-b-n---à--o. t_ d___ y_ b__ h______ t- d-l- y- b-n h-à-à-. ---------------------- tā dúle yī běn huàbào.
Han var inte sympatisk, utan osympatisk. 他-让人 -- -感, 而---人厌-。 他 让_ 没_ 好__ 而_ 惹__ 。 他 让- 没- 好-, 而- 惹-厌 。 -------------------- 他 让人 没有 好感, 而且 惹人厌 。 0
Tā -úle ----ěn s-ū. T_ d___ y_ b__ s___ T- d-l- y- b-n s-ū- ------------------- Tā dúle yī běn shū.

Hur barn lär sig tala ordentligt

Så snart en person är född, börjar han kommunicera med andra. Bebisar gråter när de vill ha någonting. De kan redan säga några enkla ord när de är ett par månader gamla. Vid två års ålder kan de säga meningar på cirka tre ord. Du kan inte påverka när barnet ska börja tala. Men du kan påverka hur bra barnet lär sig sitt modersmål. Men du måste tänka på ett par saker. Framför allt är det viktig att barnet alltid är motiverat att lära sig. Barnen måste få veta att de lyckas med något när de talar. Bebisar tycker om ett leende som positiv feedback. Äldre barn söker en dialog med sin omgivning. De orienterar sig mot språket människorna omkring dem talar. Därför är deras föräldrars och deras lärares språkkompetens viktiga. Barn måste också lära sig att språk är värdefullt! Men de ska alltid ha roligt under processen. Högläsning för barn visar dem hur spännande språket kan vara. Föräldrar bör också göra så mycket som möjligt med sina barn. När barn upplever många saker vill de tala om dem. Barn som växker upp tvåspråkiga behöver bestämda regler. De måste få veta vilket språk som talas med vem. På det viset kan hjärnan lära sig att skilja mellan de två språken. När barn börjar skolan förändras deras språk. De lär sig ett nytt vardagligt språk. Då är det viktigt att föräldrarna uppmärksammar hur deras barn talar. Studier visar att det första språket är stämplat i hjärnan för alltid. Det vi lär oss som barn följer med oss för resten av våra liv. Den som lär sig sitt modersmål ordentligt som barn vinner på det senare. Han lär sig nya saker snabbare och bättre - inte bara främmande språk…