Ordlista

sv Småprat 2   »   zh 简单对话2

21 [tjugoett]

Småprat 2

Småprat 2

21[二十一]

21 [Èrshíyī]

简单对话2

jiǎndān duìhuà 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
Var kommer ni ifrån? 您-从-哪里 --? 您 从 哪_ 来 ? 您 从 哪- 来 ? ---------- 您 从 哪里 来 ? 0
j-ǎ-d-n---ìhuà-2 j______ d_____ 2 j-ǎ-d-n d-ì-u- 2 ---------------- jiǎndān duìhuà 2
Från Basel. 来自-巴-尔-。 来_ 巴__ 。 来- 巴-尔 。 -------- 来自 巴塞尔 。 0
ji-ndā- du---à-2 j______ d_____ 2 j-ǎ-d-n d-ì-u- 2 ---------------- jiǎndān duìhuà 2
Basel ligger i Schweiz. 巴塞- 位- -- 。 巴__ 位_ 瑞_ 。 巴-尔 位- 瑞- 。 ----------- 巴塞尔 位于 瑞士 。 0
ní- -ó-g-n-l--l--? n__ c___ n___ l___ n-n c-n- n-l- l-i- ------------------ nín cóng nǎlǐ lái?
Får jag lov att presentera herr Müller? 我--- 向-您--- -勒先- --? 我 可_ 向 您 介_ 米___ 吗 ? 我 可- 向 您 介- 米-先- 吗 ? -------------------- 我 可以 向 您 介绍 米勒先生 吗 ? 0
n-- c----n-lǐ-lá-? n__ c___ n___ l___ n-n c-n- n-l- l-i- ------------------ nín cóng nǎlǐ lái?
Han är utlänning. 他 是 - -国--。 他 是 个 外__ 。 他 是 个 外-人 。 ----------- 他 是 个 外国人 。 0
n-n cóng----- l-i? n__ c___ n___ l___ n-n c-n- n-l- l-i- ------------------ nín cóng nǎlǐ lái?
Han talar flera språk. 他-- 说-很多- 语- 。 他 会 说 很__ 语_ 。 他 会 说 很-种 语- 。 -------------- 他 会 说 很多种 语言 。 0
L-izì bās--ěr. L____ b___ ě__ L-i-ì b-s- ě-. -------------- Láizì bāsè ěr.
Är det första gången ni är här? 您 是-第---到--里 来-吗-? 您 是 第__ 到 这_ 来 吗 ? 您 是 第-次 到 这- 来 吗 ? ------------------ 您 是 第一次 到 这里 来 吗 ? 0
Láiz-----è-ěr. L____ b___ ě__ L-i-ì b-s- ě-. -------------- Láizì bāsè ěr.
Nej, jag var här redan förra året. 不-的- 我 -- 已经 -过 -里 - 。 不___ 我 去_ 已_ 来_ 这_ 了 。 不-的- 我 去- 已- 来- 这- 了 。 ---------------------- 不是的, 我 去年 已经 来过 这里 了 。 0
L-iz---āsè --. L____ b___ ě__ L-i-ì b-s- ě-. -------------- Láizì bāsè ěr.
Men bara en vecka. 但是 只- ------。 但_ 只_ 一_ 星_ 。 但- 只- 一- 星- 。 ------------- 但是 只是 一个 星期 。 0
Bās- -- -è-yú r--s--. B___ ě_ w____ r______ B-s- ě- w-i-ú r-ì-h-. --------------------- Bāsè ěr wèiyú ruìshì.
Hur trivs ni här hos oss? 您-喜欢 我们 -个-地- --? 您 喜_ 我_ 这_ 地_ 吗 ? 您 喜- 我- 这- 地- 吗 ? ----------------- 您 喜欢 我们 这个 地方 吗 ? 0
Bāsè----wèiyú --ìshì. B___ ě_ w____ r______ B-s- ě- w-i-ú r-ì-h-. --------------------- Bāsè ěr wèiyú ruìshì.
Mycket bra. Folk är trevliga. 我-- 喜- ---地--- 这-的-人们 --友--。 我 很 喜_ (______ 这__ 人_ 很 友_ 。 我 很 喜- (-个-方-, 这-的 人- 很 友- 。 ---------------------------- 我 很 喜欢 (这个地方), 这里的 人们 很 友善 。 0
B-s- ě--w--y--ru-sh-. B___ ě_ w____ r______ B-s- ě- w-i-ú r-ì-h-. --------------------- Bāsè ěr wèiyú ruìshì.
Och jag tycker om landskapet också. 我---喜--这里--自- -- 。 我 也 喜_ 这__ 自_ 风_ 。 我 也 喜- 这-的 自- 风- 。 ------------------ 我 也 喜欢 这里的 自然 风光 。 0
Wǒ ---- -iàng -í--jiè-hào--- -----i-ns--ng--a? W_ k___ x____ n__ j______ m_ l__ x________ m__ W- k-y- x-à-g n-n j-è-h-o m- l-i x-ā-s-ē-g m-? ---------------------------------------------- Wǒ kěyǐ xiàng nín jièshào mǐ lēi xiānshēng ma?
Vad har ni för yrke? 您 是 -什--工-的-? 您 是 做__ 工__ ? 您 是 做-么 工-的 ? ------------- 您 是 做什么 工作的 ? 0
W---ě---xi-ng n-n-jièshà- mǐ -ē--x-ā-s-ēn- --? W_ k___ x____ n__ j______ m_ l__ x________ m__ W- k-y- x-à-g n-n j-è-h-o m- l-i x-ā-s-ē-g m-? ---------------------------------------------- Wǒ kěyǐ xiàng nín jièshào mǐ lēi xiānshēng ma?
Jag är översättare. 我 - 翻译 。 我 是 翻_ 。 我 是 翻- 。 -------- 我 是 翻译 。 0
W- kěy--xià-- --n j-è-hào-mǐ-l---x--nshēn- --? W_ k___ x____ n__ j______ m_ l__ x________ m__ W- k-y- x-à-g n-n j-è-h-o m- l-i x-ā-s-ē-g m-? ---------------------------------------------- Wǒ kěyǐ xiàng nín jièshào mǐ lēi xiānshēng ma?
Jag översätter böcker. 我 -译 - 。 我 翻_ 书 。 我 翻- 书 。 -------- 我 翻译 书 。 0
T--s-ìg--wài-u-----. T_ s____ w_____ r___ T- s-ì-è w-i-u- r-n- -------------------- Tā shìgè wàiguó rén.
Är ni här ensam? 您 自--一个--在----吗 ? 您 自_ 一__ 在 这_ 吗 ? 您 自- 一-人 在 这- 吗 ? ----------------- 您 自己 一个人 在 这里 吗 ? 0
T--s--g--wàiguó-r--. T_ s____ w_____ r___ T- s-ì-è w-i-u- r-n- -------------------- Tā shìgè wàiguó rén.
Nej, min fru / min man är här också. 不是的, 我-妻-/-的-- --在 -- 。 不___ 我________ 也 在 这_ 。 不-的- 我-妻-/-的-夫 也 在 这- 。 ----------------------- 不是的, 我的妻子/我的丈夫 也 在 这儿 。 0
T- -hìgè--à---ó-ré-. T_ s____ w_____ r___ T- s-ì-è w-i-u- r-n- -------------------- Tā shìgè wàiguó rén.
Och där är mina båda barn. 我的 -个-------里 。 我_ 两_ 孩_ 在 那_ 。 我- 两- 孩- 在 那- 。 --------------- 我的 两个 孩子 在 那里 。 0
Tā --- s--ō h--du--zhǒng y-yá-. T_ h__ s___ h_____ z____ y_____ T- h-ì s-u- h-n-u- z-ǒ-g y-y-n- ------------------------------- Tā huì shuō hěnduō zhǒng yǔyán.

Romanska språk

700 miljoner människor talar ett romanskt språk som sitt modersmål. Därmed rankas den romanska språkgruppen blan de mest betydelsefulla i världen. Romanska språk tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Alla romanska språk har sitt ursprung i latin. Detta innebär att de är ättlingar till språket i Rom. Grunden till alla romanska språk är vulgärlatinet. Varmed menas det latin som talades under den sena antiken. Vulgärlatinet spreds över hela Europa genom romerska erövringar. Därifrån utvecklades romanska språk och dialekter. Latin i sig självt är ett italienskt språk. Det finns totalt cirka 15 romanska språk. Det exakta antalet är svårt att avgöra. Det är ofta oklart huruvida det är självständiga språk eller bara dialekter. Ett fåtal romanska språk har dött ut under åren. Men nya språk baserade på romanska språk har också utvecklats. De är kreolspråk. Idag är spanskan det största romanska språket i världen. Det tillhör världsspråken med mer än 380 miljoner människor. Romanska språk är mycket intressanta för forskare. Därför att denna språkgrupps historia är väl dokumenterad. Latinska eller romerska texter har funnits i 2.500 år. Lingvister använder dem för att undersöka utvecklingen av de enskilda språken. Därmed kan de regler, från vilket ett språk utvecklas, undersökas. Många av dessa resultat kan överföras till andra språk. Grammatiken i romanska språk är konstruerad på liknande sätt. Men framför allt liknar språkens vokabulär varandra. Om en person talar ett romanskt språk, kan han lätt lära sig ett annat. Tack så mycket, det latinska språket!
Visste du?
Det japanska språket är säkerligen ett av de mest fascinerande. Många människor finner skrivsystemet speciellt intressant. Det består av kinesiska symboler och två stavelser. Ett annat kännetecken för japanska är att det har många dialekter. Dessa skiljer sig i vissa fall betydligt från varandra. Det är alltså möjligt att två japansktalande från olika regioner inte förstår varandra. Japanskan har en melodisk accent. Om ett ord behöver strykas under talas det inte högre. Ljudens tonhöjd är varierande. Ungefär 130 miljoner människor talar japanska. Naturligtvis bor majoriteten av dessa i Japan. Det finns också stora grupper av japansktalande i Brasilien och Nordamerika. De är ättlingar till japanska emigranter. Det finns relativt få som har japanska som andraspråk. Det är exakt vad som borde motivera oss att lära oss detta spännande språk!