Ordlista

sv På hotellet – ankomst   »   zh 在宾馆–到达

27 [tjugosju]

På hotellet – ankomst

På hotellet – ankomst

27[二十七]

27 [Èrshíqī]

在宾馆–到达

zài bīnguǎn – dàodá

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
Har ni ett ledigt rum? 您 - 一---房----? 您 有 一_ 空__ 吗 ? 您 有 一- 空-间 吗 ? -------------- 您 有 一个 空房间 吗 ? 0
zà- -īng--- ---à--á z__ b______ – d____ z-i b-n-u-n – d-o-á ------------------- zài bīnguǎn – dàodá
Jag har reserverat ett rum. 我 - ---- ---。 我 定 了 一_ 房_ 。 我 定 了 一- 房- 。 ------------- 我 定 了 一个 房间 。 0
z-- b-n--ǎ- –-----á z__ b______ – d____ z-i b-n-u-n – d-o-á ------------------- zài bīnguǎn – dàodá
Mitt namn är Müller. 我的 -字-是--勒-。 我_ 名_ 是 米_ 。 我- 名- 是 米- 。 ------------ 我的 名字 是 米勒 。 0
n-- -----ī------g-fá-gj----m-? n__ y__ y___ k___ f_______ m__ n-n y-u y-g- k-n- f-n-j-ā- m-? ------------------------------ nín yǒu yīgè kōng fángjiān ma?
Jag behöver ett enkelrum. 我-需要 一----间-。 我 需_ 一_ 单__ 。 我 需- 一- 单-间 。 ------------- 我 需要 一个 单人间 。 0
nín---u--īg- -------ng-iā---a? n__ y__ y___ k___ f_______ m__ n-n y-u y-g- k-n- f-n-j-ā- m-? ------------------------------ nín yǒu yīgè kōng fángjiān ma?
Jag behöver ett dubbelrum. 我 -要 一- 双人- 。 我 需_ 一_ 双__ 。 我 需- 一- 双-间 。 ------------- 我 需要 一个 双人间 。 0
ní----- yīgè kōn- fángj--- --? n__ y__ y___ k___ f_______ m__ n-n y-u y-g- k-n- f-n-j-ā- m-? ------------------------------ nín yǒu yīgè kōng fángjiān ma?
Hur mycket kostar rummet för en natt? 这- -间 每--要 多少- ? 这_ 房_ 每_ 要 多__ ? 这- 房- 每- 要 多-钱 ? ---------------- 这个 房间 每晚 要 多少钱 ? 0
W--d-n--- y-gè fá-g-iān. W_ d_____ y___ f________ W- d-n-l- y-g- f-n-j-ā-. ------------------------ Wǒ dìngle yīgè fángjiān.
Jag skulle vilja ha ett rum med badrum. 我-需--一个-带--的-房--。 我 需_ 一_ 带___ 房_ 。 我 需- 一- 带-盆- 房- 。 ----------------- 我 需要 一个 带浴盆的 房间 。 0
W---ì-g-e-yīg- f---j--n. W_ d_____ y___ f________ W- d-n-l- y-g- f-n-j-ā-. ------------------------ Wǒ dìngle yīgè fángjiān.
Jag skulle vilja ha ett rum med dusch. 我--要-一个 --浴的----。 我 需_ 一_ 带___ 房_ 。 我 需- 一- 带-浴- 房- 。 ----------------- 我 需要 一个 带淋浴的 房间 。 0
Wǒ--ìn-le y--è------i--. W_ d_____ y___ f________ W- d-n-l- y-g- f-n-j-ā-. ------------------------ Wǒ dìngle yīgè fángjiān.
Kan jag få titta på rummet? 我 能---下 房间 - ? 我 能 看__ 房_ 吗 ? 我 能 看-下 房- 吗 ? -------------- 我 能 看一下 房间 吗 ? 0
Wǒ -- -ín-z- -hì-m---ē-. W_ d_ m_____ s__ m_ l___ W- d- m-n-z- s-ì m- l-i- ------------------------ Wǒ de míngzì shì mǐ lēi.
Finns det ett garage här? 这--- 车- 吗 ? 这_ 有 车_ 吗 ? 这- 有 车- 吗 ? ----------- 这里 有 车库 吗 ? 0
Wǒ de-mín-z--s-ì m-----. W_ d_ m_____ s__ m_ l___ W- d- m-n-z- s-ì m- l-i- ------------------------ Wǒ de míngzì shì mǐ lēi.
Finns det ett kassaskåp här? 这- - 保险柜 --? 这_ 有 保__ 吗 ? 这- 有 保-柜 吗 ? ------------ 这里 有 保险柜 吗 ? 0
Wǒ -e m--gz---hì--ǐ--ēi. W_ d_ m_____ s__ m_ l___ W- d- m-n-z- s-ì m- l-i- ------------------------ Wǒ de míngzì shì mǐ lēi.
Finns det en fax här? 这--- -真-- ? 这_ 有 传_ 吗 ? 这- 有 传- 吗 ? ----------- 这里 有 传真 吗 ? 0
W- ----o-yīgè-dā- r--j---. W_ x____ y___ d__ r_______ W- x-y-o y-g- d-n r-n-i-n- -------------------------- Wǒ xūyào yīgè dān rénjiān.
Bra, jag tar rummet. 好--- 就---个-房- 。 好_ 我 就_ 这_ 房_ 。 好- 我 就- 这- 房- 。 --------------- 好, 我 就要 这个 房间 。 0
Wǒ ----- -ī-è -ān r-n-iān. W_ x____ y___ d__ r_______ W- x-y-o y-g- d-n r-n-i-n- -------------------------- Wǒ xūyào yīgè dān rénjiān.
Här är nycklarna. 这- 房---匙 。 这_ 房_ 钥_ 。 这- 房- 钥- 。 ---------- 这是 房间 钥匙 。 0
Wǒ---yào----è -ā---é-j-ān. W_ x____ y___ d__ r_______ W- x-y-o y-g- d-n r-n-i-n- -------------------------- Wǒ xūyào yīgè dān rénjiān.
Här är mitt bagage. 这是--的 行李-。 这_ 我_ 行_ 。 这- 我- 行- 。 ---------- 这是 我的 行李 。 0
W--xūyà--y--è-shu----------n. W_ x____ y___ s_____ r_______ W- x-y-o y-g- s-u-n- r-n-i-n- ----------------------------- Wǒ xūyào yīgè shuāng rénjiān.
Vilken tid blir det frukost? 早餐------ ? 早_ 几_ 开_ ? 早- 几- 开- ? ---------- 早餐 几点 开始 ? 0
Wǒ-x--ào -ī-è ----ng -é-jiā-. W_ x____ y___ s_____ r_______ W- x-y-o y-g- s-u-n- r-n-i-n- ----------------------------- Wǒ xūyào yīgè shuāng rénjiān.
Vilken tid blir det lunch? 午饭-几---始 ? 午_ 几_ 开_ ? 午- 几- 开- ? ---------- 午饭 几点 开始 ? 0
Wǒ-x---o y-g--sh---- ----iān. W_ x____ y___ s_____ r_______ W- x-y-o y-g- s-u-n- r-n-i-n- ----------------------------- Wǒ xūyào yīgè shuāng rénjiān.
Vilken tid blir det middag? 晚饭-几---- ? 晚_ 几_ 开_ ? 晚- 几- 开- ? ---------- 晚饭 几点 开始 ? 0
Zh-g- fán---ā----- w---yào d--s--- --án? Z____ f_______ m__ w__ y__ d______ q____ Z-è-e f-n-j-ā- m-i w-n y-o d-ō-h-o q-á-? ---------------------------------------- Zhège fángjiān měi wǎn yào duōshǎo qián?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + kinesiska (förenklad) (1-100) MP3 kinesiska (förenklad) (1-100)
Ingen video hittades!

Pauser är viktiga för lärandets framgång

De som vill lära sig framgångsrikt bör ta täta pauser! Nya vetenskapliga studier har kommit till denna slutsats. Forskarna undersökte lärandets faser. När de gjorde det simulerades olika inlärningssituationer. Vi absorberar information bäst i små stycken. Det betyder att vi inte bör lära oss för mycket på en gång. Vi ska alltid ta pauser mellan delkurser. Vår inlärningsframgång är nämligen också beroende av biokemiska processer. Dessa processer äger rum i hjärnan. De bestämmer vår optimala inlärningsrytm. När vi lär oss något nytt frigör hjärnan vissa substanser. Dessa substanser påverkar aktiviteten i våra hjärnceller. Två specifika olika enzymer spelar en viktig roll i den processen. De frigörs när vi lär oss nytt innehåll. Men de frigörs inte tillsammans. Deras effekt utvecklas med fördröjning. Men vi lär oss bäst när båda enzymerna förekommer samtidigt. Och vår framgång ökar avsevärt när vi tar pauser oftare. Så det är klokt att variera längden på individuella inlärningsfaser. Pausens längd bör också variera. Det är idealiskt att ta två pauser på tio minuter vardera i början. Sedan en paus på fem minuter. Sedan bör du ta en paus på 30 minuter. Under pauserna memorerar hjärnan det nya innehållet bättre. Du ska lämna din arbetsplats under pauserna. Det är också en bra idé att röra på sig under pauserna. Så ta en kort promenad mellan studierna. Och känn ingen skuld - du lär dig under tiden!
Visste du?
Litauiska tllhör de baltiska språken. Det talas av mer än 3 miljoner människor. Dessa människor bor i Litauen, Vitryssland och Polen. Det enda språk det är nära besläktat med är lettiska. Trots att Litauen är ett mycket litet land, är språket uppdelat i många dialekter. Litauiska skrivs med latinska bokstäver, men har ett fåtal specialsymboler. De många dubbla vokalerna är typiska. Det finns också flera variationer av vokaler, såsom korta, långa och nasala. Litauiskt uttal är inte svårt. Intonationen är märkbart mer komplicerad eftersom den är flexibel. Det vill säga, den är baserad på den grammatiska formen av ordet. Det är intressant att notera att litauiska är ett mycket ålderdomligt språk. Det anses vara det språk som minst har utvecklats från sitt modersmål. Det innebär att det fortfarande är mycket likt det första indo-europeiska språket. Om du vill veta hur våra förfäder talade, bör du lära dig litauiska.