Ordlista

sv Adverb   »   lv Apstākļa vārdi

100 [hundra]

Adverb

Adverb

100 [simts]

Apstākļa vārdi

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska lettiska Spela Mer
någon gång – aldrig jau--ei- --------kad j__ r___ – v__ n____ j-u r-i- – v-l n-k-d -------------------- jau reiz – vēl nekad 0
Har ni varit i Berlin någon gång? V---J-s-jau -ādr--z----t-b-ji- -e---nē? V__ J__ j__ k______ e___ b____ B_______ V-i J-s j-u k-d-e-z e-a- b-j-s B-r-ī-ē- --------------------------------------- Vai Jūs jau kādreiz esat bijis Berlīnē? 0
Nej, aldrig. N-- v-l----a-. N__ v__ n_____ N-, v-l n-k-d- -------------- Nē, vēl nekad. 0
någon – ingen k-ds – nevie-s k___ – n______ k-d- – n-v-e-s -------------- kāds – neviens 0
Känner ni någon / några här? Va- -ū---- -ā-u--az--ta-? V__ J__ t_ k___ p________ V-i J-s t- k-d- p-z-s-a-? ------------------------- Vai Jūs te kādu pazīstat? 0
Nej, jag känner ingen (a) här. N---es -----vie-------zī--u. N__ e_ t_ n______ n_________ N-, e- t- n-v-e-u n-p-z-s-u- ---------------------------- Nē, es te nevienu nepazīstu. 0
Ännu längre – inte längre vēl-–------ ne v__ – v____ n_ v-l – v-i-s n- -------------- vēl – vairs ne 0
Stannar ni ännu längre här? Va---ūs--e-vēl --------ik-iet? V__ J__ t_ v__ i___ p_________ V-i J-s t- v-l i-g- p-l-k-i-t- ------------------------------ Vai Jūs te vēl ilgi paliksiet? 0
Nej, jag stannar inte längre här. N-,--s-t- vai---i--i--ep-l---u. N__ e_ t_ v____ i___ n_________ N-, e- t- v-i-s i-g- n-p-l-k-u- ------------------------------- Nē, es te vairs ilgi nepalikšu. 0
något mer – inget mer vē--k-u- ------eko v--rs v__ k___ k_ – n___ v____ v-l k-u- k- – n-k- v-i-s ------------------------ vēl kaut ko – neko vairs 0
Skulle ni vilja ha något mer att dricka? V-i--ū- -ēla-i-- vēl ---- k----er-? V__ j__ v_______ v__ k___ k_ d_____ V-i j-s v-l-t-e- v-l k-u- k- d-e-t- ----------------------------------- Vai jūs vēlaties vēl kaut ko dzert? 0
Nej, jag skulle inte vilja ha något mer. N-, -- -airs---ko --v-l--. N__ e_ v____ n___ n_______ N-, e- v-i-s n-k- n-v-l-s- -------------------------- Nē, es vairs neko nevēlos. 0
redan något – ännu inget j-u ka-t--o-- -ē- ---o j__ k___ k_ – v__ n___ j-u k-u- k- – v-l n-k- ---------------------- jau kaut ko – vēl neko 0
Har ni redan ätit något? Vai--ūs-ja-----t k---sa- ē--s? V__ J__ j__ k___ k_ e___ ē____ V-i J-s j-u k-u- k- e-a- ē-i-? ------------------------------ Vai Jūs jau kaut ko esat ēdis? 0
Nej, jag har inte ätit något än. Nē, -- v-l--ek- ne-sm- ēd-s. N__ e_ v__ n___ n_____ ē____ N-, e- v-l n-k- n-e-m- ē-i-. ---------------------------- Nē, es vēl neko neesmu ēdis. 0
någon mer – ingen mer v----āds-- -ai-- n-----s v__ k___ – v____ n______ v-l k-d- – v-i-s n-v-e-s ------------------------ vēl kāds – vairs neviens 0
Skulle någon mer vilja ha kaffe? Va---ē- kāds vē-as k-fi--? V__ v__ k___ v____ k______ V-i v-l k-d- v-l-s k-f-j-? -------------------------- Vai vēl kāds vēlas kafiju? 0
Nej, ingen mer. N-- vairs ---ien-. N__ v____ n_______ N-, v-i-s n-v-e-s- ------------------ Nē, vairs neviens. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + lettiska (1-100) MP3 lettiska (1-100)
Ingen video hittades!

Det arabiska språket

Det arabiska språket är ett av de viktigaste i världen. Mer är 300 miljoner människor talar arabiska. De lever i mer än 20 olika länder. Arabiskan tillhör de Afro-asiatiska språken. Det arabiska språket kom till för tusentals år sedan. Språket talades först på Arabiska halvön. Därifrån har det sedan spridit sig vidare. Talad arabiska skiljer sig mycket från standardspråket. Det finns också många arabiska dialekter. Man skulle kunna säga att det talas annorlunda i varje region. De som talar olika dialekter förstår inte alls varandra. Till följd av detta dubbas vanligtvis filmer från arabiska länder. Endast på detta sätt kan de förstås i hela språkområdet. Klassisk standardarabiska talas knappast inte idag. Den finns bara i sin skriftliga form. Böcker och tidningar använder det klassiska standardspråket. Idag finns det inget enskilt arabiskt fackspråk. Därför kommer vanligen tekniska termer från andra språk. Engelska och franska är mer dominerande på detta område än något annat språk. Intresset för arabiska språk har ökat avsevärt de senaste åren. Fler och fler människor vill lära sig arabiska. Kurser erbjuds vid varje universitet och i många skolor. Många människor finner arabisk skrift särskilt fascinerande. Den skrivs från höger till vänster. Arabiskt uttal och arabisk grammatik är inte så lätt. Det finns många ljud och regler som är okända i andra språk. När man studerar bör man följa en viss ordning. Först uttalet, sedan grammatiken och sedan skriften…