Ordlista

sv Årstider och väder   »   ps موسمونه او هوا

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [ شپاړس ]

16 [ شپاړس ]

موسمونه او هوا

موسمونه او هوا

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska pashto Spela Mer
Det här är årstiderna: د- --س-و-ه د-: د_ م______ د__ د- م-س-و-ه د-: -------------- دا موسمونه دي: 0
مو---نه -- --ا م______ ا_ ه__ م-س-و-ه ا- ه-ا -------------- موسمونه او هوا
Våren, sommaren, پ--لی، ----، پ_____ ا____ پ-ر-ی- ا-ړ-، ------------ پسرلی، اوړی، 0
م--م-ن- -و-ه-ا م______ ا_ ه__ م-س-و-ه ا- ه-ا -------------- موسمونه او هوا
hösten och vintern. م-ي -و ---. م__ ا_ ژ___ م-ي ا- ژ-ي- ----------- مني او ژمي. 0
د--م-س-------: د_ م______ د__ د- م-س-و-ه د-: -------------- دا موسمونه دي:
Sommaren är hett. ا-ړ----م-د-. ا___ ګ__ د__ ا-ړ- ګ-م د-. ------------ اوړی ګرم دی. 0
د- --س---ه---: د_ م______ د__ د- م-س-و-ه د-: -------------- دا موسمونه دي:
På sommaren skiner solen. لم--د او-ی -ه م--- کې-روښانه--ی-ی. ل__ د ا___ پ_ م___ ک_ ر_____ ک____ ل-ر د ا-ړ- پ- م-س- ک- ر-ښ-ن- ک-ږ-. ---------------------------------- لمر د اوړی په موسم کې روښانه کیږی. 0
د- ----ون- --: د_ م______ د__ د- م-س-و-ه د-: -------------- دا موسمونه دي:
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. په-او-- کې --ږ --ښ ی--------ر-ت--و-ړ-. پ_ ا___ ک_ م__ خ__ ی_ چ_ ت_ ر___ و____ پ- ا-ړ- ک- م-ږ خ-ښ ی- چ- ت- ر-ت- و-ړ-. -------------------------------------- په اوړی کې موږ خوښ یو چې تګ راتګ وکړو. 0
پ--ل-،-----، پ_____ ا____ پ-ر-ی- ا-ړ-، ------------ پسرلی، اوړی،
Vintern är kall. ژم--سا-----. ژ__ س___ د__ ژ-ی س-ړ- د-. ------------ ژمی ساړه دی. 0
پس--ی- او-ی، پ_____ ا____ پ-ر-ی- ا-ړ-، ------------ پسرلی، اوړی،
På vintern snöar eller regnar det. پ----- -- -او-ه -ا-با----ک-ږ-. پ_ ژ__ ک_ و____ ی_ ب____ ک____ پ- ژ-ي ک- و-و-ه ی- ب-ر-ن ک-ږ-. ------------------------------ په ژمي کې واوره یا باران کیږي. 0
پ--لی،--وړ-، پ_____ ا____ پ-ر-ی- ا-ړ-، ------------ پسرلی، اوړی،
På vintern stannar vi gärna hemma. په--مي-----و---- --- ---پ-تې---دل -و--و. پ_ ژ__ ک_ م__ پ_ ک__ ک_ پ___ ک___ خ_____ پ- ژ-ي ک- م-ږ پ- ک-ر ک- پ-ت- ک-د- خ-ښ-و- ---------------------------------------- په ژمي کې موږ په کور کې پاتې کیدل خوښوو. 0
م-- -- -مي. م__ ا_ ژ___ م-ي ا- ژ-ي- ----------- مني او ژمي.
Det är kallt. س-ړه--ه. س___ د__ س-ړ- د-. -------- ساړه ده. 0
مني-او ---. م__ ا_ ژ___ م-ي ا- ژ-ي- ----------- مني او ژمي.
Det regnar. بار-ن-و-ی--. ب____ و_____ ب-ر-ن و-ی-ي- ------------ باران وریږي. 0
م---ا----ي. م__ ا_ ژ___ م-ي ا- ژ-ي- ----------- مني او ژمي.
Det är blåsigt. م--م -ا--- دی. م___ ب____ د__ م-س- ب-د-ن د-. -------------- موسم بادجن دی. 0
ا----ګ----ی. ا___ ګ__ د__ ا-ړ- ګ-م د-. ------------ اوړی ګرم دی.
Det är varmt. هو- ګ--ه-ده. ه__ ګ___ د__ ه-ا ګ-م- د-. ------------ هوا ګرمه ده. 0
اوړ--ګر--د-. ا___ ګ__ د__ ا-ړ- ګ-م د-. ------------ اوړی ګرم دی.
Det är soligt. نن-د ----و-ا--ې -ی. ن_ د ل__ و_____ د__ ن- د ل-ر و-ا-ګ- د-. ------------------- نن د لمر وړانګې دی. 0
ا--- ګر---ی. ا___ ګ__ د__ ا-ړ- ګ-م د-. ------------ اوړی ګرم دی.
Det är klart väder. هو- -یره ښه-- ښکل--د-. ه__ ډ___ ښ_ / ښ___ د__ ه-ا ډ-ر- ښ- / ښ-ل- د-. ---------------------- هوا ډیره ښه / ښکلې ده. 0
lmr -----y--a -o-m--- r--ān- k--y l__ d ā___ p_ m___ k_ r_____ k___ l-r d ā-ṟ- p- m-s- k- r-ǩ-n- k-g- --------------------------------- lmr d āoṟy pa mosm kê roǩāna kygy
Vad är det för väder idag? نن--ر- ---- څنګه-دی؟ ن_ و__ م___ څ___ د__ ن- و-ځ م-س- څ-ګ- د-؟ -------------------- نن ورځ موسم څنګه دی؟ 0
lm- d ā--y pa m-sm -ê r----- kygy l__ d ā___ p_ m___ k_ r_____ k___ l-r d ā-ṟ- p- m-s- k- r-ǩ-n- k-g- --------------------------------- lmr d āoṟy pa mosm kê roǩāna kygy
Det är kallt idag. نن-س-ا-س-ه-د-. ن_ س__ س__ د__ ن- س-ا س-ه د-. -------------- نن سبا سړه ده. 0
l------oṟy-p- -osm kê-r--ān----gy l__ d ā___ p_ m___ k_ r_____ k___ l-r d ā-ṟ- p- m-s- k- r-ǩ-n- k-g- --------------------------------- lmr d āoṟy pa mosm kê roǩāna kygy
Det är varmt idag. ن--و---ګ--ه --. ن_ و__ ګ___ د__ ن- و-ځ ګ-م- د-. --------------- نن ورځ ګرمه ده. 0
pa---ṟ- kê m-- --ǩ y- ç---g r-t---k-o p_ ā___ k_ m__ ǩ__ y_ ç_ t_ r___ o___ p- ā-ṟ- k- m-g ǩ-ǩ y- ç- t- r-t- o-ṟ- ------------------------------------- pa āoṟy kê mog ǩoǩ yo çê tg rātg okṟo

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.