Ordlista

sv Personer   »   ps خلک

1 [ett]

Personer

Personer

1 [ یو ]

1 [ یو ]

خلک

ǩlk

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska pashto Spela Mer
jag -ه ز_ ز- -- زه 0
-ه ز_ ز- -- زه
jag och du ز--او--ه ز_ ا_ ت_ ز- ا- ت- -------- زه او ته 0
زه-او -ه ز_ ا_ ت_ ز- ا- ت- -------- زه او ته
vi två موږ دواړه م__ د____ م-ږ د-ا-ه --------- موږ دواړه 0
مو- ---ړه م__ د____ م-ږ د-ا-ه --------- موږ دواړه
han هغه ه__ ه-ه --- هغه 0
ه-ه ه__ ه-ه --- هغه
han och hon هغه ا- -وی ه__ ا_ د__ ه-ه ا- د-ی ---------- هغه او دوی 0
a-a ----oy a__ ā_ d__ a-a ā- d-y ---------- aǧa āo doy
de båda دو- د--ړه د__ د____ د-ی د-ا-ه --------- دوی دواړه 0
د-- دو--ه د__ د____ د-ی د-ا-ه --------- دوی دواړه
mannen س-ی س__ س-ی --- سړی 0
س-ی س__ س-ی --- سړی
kvinnan ښځه ښ__ ښ-ه --- ښځه 0
ښځه ښ__ ښ-ه --- ښځه
barnet ما-وم م____ م-ش-م ----- ماشوم 0
ماش-م م____ م-ش-م ----- ماشوم
en familj یو- ک---ۍ ی__ ک____ ی-ه ک-ر-ۍ --------- یوه کورنۍ 0
یو---و--ۍ ی__ ک____ ی-ه ک-ر-ۍ --------- یوه کورنۍ
min familj ز---ک---ۍ ز__ ک____ ز-ا ک-ر-ۍ --------- زما کورنۍ 0
ز-- ک-ر-ۍ ز__ ک____ ز-ا ک-ر-ۍ --------- زما کورنۍ
Min familj är här. ز-ا -ورنۍ د-ته -ه. ز__ ک____ د___ د__ ز-ا ک-ر-ۍ د-ت- د-. ------------------ زما کورنۍ دلته ده. 0
ز-ا کو--ۍ دل-ه -ه. ز__ ک____ د___ د__ ز-ا ک-ر-ۍ د-ت- د-. ------------------ زما کورنۍ دلته ده.
Jag är här. ز- د--ه-یم. ز_ د___ ی__ ز- د-ت- ی-. ----------- زه دلته یم. 0
ز- --ته-ی-. ز_ د___ ی__ ز- د-ت- ی-. ----------- زه دلته یم.
Du är här. ت----دل-ه---ست. ت___ د___ ی____ ت-س- د-ت- ی-س-. --------------- تاسو دلته یاست. 0
ت-س--د--- ی--ت. ت___ د___ ی____ ت-س- د-ت- ی-س-. --------------- تاسو دلته یاست.
Han är här och hon är här. هغ---لت--دی -و -غ- ------ه. ه__ د___ د_ ا_ ه__ د___ د__ ه-ه د-ت- د- ا- ه-ه د-ت- د-. --------------------------- هغه دلته دی او هغه دلته ده. 0
aǧa--l-a--y-āo aǧa dlt--da a__ d___ d_ ā_ a__ d___ d_ a-a d-t- d- ā- a-a d-t- d- -------------------------- aǧa dlta dy āo aǧa dlta da
Vi är här. م-ږ ---ه---. م__ د___ ی__ م-ږ د-ت- ی-. ------------ موږ دلته یو. 0
موږ د-----و. م__ د___ ی__ م-ږ د-ت- ی-. ------------ موږ دلته یو.
Ni är här. تا---د-ته ی-س-. ت___ د___ ی____ ت-س- د-ت- ی-س-. --------------- تاسو دلته یاست. 0
تاسو د-ته یاس-. ت___ د___ ی____ ت-س- د-ت- ی-س-. --------------- تاسو دلته یاست.
De är alla här. دو- ټ---دل----ي. د__ ټ__ د___ د__ د-ی ټ-ل د-ت- د-. ---------------- دوی ټول دلته دي. 0
دوی ټ-ل دلته---. د__ ټ__ د___ د__ د-ی ټ-ل د-ت- د-. ---------------- دوی ټول دلته دي.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 pashto (1-100)
Ingen video hittades!

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!