Ordlista

sv Tal   »   ps شمېرل

7 [sju]

Tal

Tal

7 [ اووه ]

7 [ اووه ]

شمېرل

شمېرل

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska pashto Spela Mer
Jag räknar: زه -م--م ز_ ش____ ز- ش-ې-م -------- زه شمېرم 0
za šmê-m z_ š____ z- š-ê-m -------- za šmêrm
ett, två, tre یو د-ه-د-ې ی_ د__ د__ ی- د-ه د-ې ---------- یو دوه درې 0
یو -وه د-ې ی_ د__ د__ ی- د-ه د-ې ---------- یو دوه درې
Jag räknar till tre. زه--ر --ې پور----ا- کوم ز_ ت_ د__ پ___ ح___ ک__ ز- ت- د-ې پ-ر- ح-ا- ک-م ----------------------- زه تر درې پورې حساب کوم 0
z- t---rê --r- ḩs-b kom z_ t_ d__ p___ ḩ___ k__ z- t- d-ê p-r- ḩ-ā- k-m ----------------------- za tr drê porê ḩsāb kom
Jag räknar vidare: زه-نور ---ش---م ز_ ن__ ه_ ش____ ز- ن-ر ه- ش-ی-م --------------- زه نور هم شمیرم 0
z- --- am -m--m z_ n__ a_ š____ z- n-r a- š-y-m --------------- za nor am šmyrm
fyra, fem, sex, څ--ر، -ن--، ش-ږ، څ____ پ____ ش___ څ-و-، پ-ځ-، ش-ږ- ---------------- څلور، پنځه، شپږ، 0
څ---، پنځ------، څ____ پ____ ش___ څ-و-، پ-ځ-، ش-ږ- ---------------- څلور، پنځه، شپږ،
sju, åtta, nio اوه -ته--هه ا__ ا__ ن__ ا-ه ا-ه ن-ه ----------- اوه اته نهه 0
ا-- ات---هه ا__ ا__ ن__ ا-ه ا-ه ن-ه ----------- اوه اته نهه
Jag räknar. ز-----رم ز_ ش____ ز- ش-ې-م -------- زه شمېرم 0
za--m-rm z_ š____ z- š-ê-m -------- za šmêrm
Du räknar. ت- -میرې--وې ت_ ش____ ک__ ت- ش-ی-ې ک-ې ------------ ته شمیرې کوې 0
ta-š-y-- koê t_ š____ k__ t- š-y-ê k-ê ------------ ta šmyrê koê
Han räknar. ه-- شم-ر-- -وی ه__ ش_____ ک__ ه-ه ش-ې-ن- ک-ی -------------- هغه شمېرنه کوی 0
a-a-š-êr-a---y a__ š_____ k__ a-a š-ê-n- k-y -------------- aǧa šmêrna koy
Ett. Den första. ی-------. ی__ ل____ ی-. ل-ړ-. --------- یو. لمړی. 0
یو. --ړ-. ی__ ل____ ی-. ل-ړ-. --------- یو. لمړی.
Två. Den andra. د-ه- دوه-. د___ د____ د-ه- د-ه-. ---------- دوه. دوهم. 0
دوه------. د___ د____ د-ه- د-ه-. ---------- دوه. دوهم.
Tre. Den tredje. د--- ----. د___ د____ د-ې- د-ی-. ---------- درې. دریم. 0
د--.-در--. د___ د____ د-ې- د-ی-. ---------- درې. دریم.
Fyra. Den fjärde. څ---- --و-م. څ____ څ_____ څ-و-. څ-و-م- ------------ څلور. څلورم. 0
څ-و---څلو-م. څ____ څ_____ څ-و-. څ-و-م- ------------ څلور. څلورم.
Fem. Den femte. پن----پنځ-. پ____ پ____ پ-ځ-. پ-ځ-. ----------- پنځه. پنځم. 0
پنځه- -ن-م. پ____ پ____ پ-ځ-. پ-ځ-. ----------- پنځه. پنځم.
Sex. Den sjätte. شپ-. ---م. ش___ ش____ ش-ږ- ش-ږ-. ---------- شپږ. شپږم. 0
شپ-.----م. ش___ ش____ ش-ږ- ش-ږ-. ---------- شپږ. شپږم.
Sju. Den sjunde. ا-وه----و-. ا____ ا____ ا-و-. ا-و-. ----------- اووه. اووم. 0
اووه---و--. ا____ ا____ ا-و-. ا-و-. ----------- اووه. اووم.
Åtta. Den åttonde. اته. -ت--. ا___ ا____ ا-ه- ا-م-. ---------- اته. اتمه. 0
ا-ه- اتم-. ا___ ا____ ا-ه- ا-م-. ---------- اته. اتمه.
Nio. Den nionde. ن-ه.-ن-م. ن___ ن___ ن-ه- ن-م- --------- نهه. نهم. 0
ن-ه. -ه-. ن___ ن___ ن-ه- ن-م- --------- نهه. نهم.

Tänkande och språk

Vårt tänkande är beroende av vårt språk. När vi tänker, ‘talar’ vi med oss själva. Därför påverkar vårt språk saker och ting. Men kan vi alla tycka likadant trots olika språk? Eller tänker vi olika för att vi talar olika? Varje folkslag har sin egen vokabulär. I vissa språk saknas vissa ord. Det finns folkslag som inte skiljer mellan grönt och blått. De använder samma ord för båda färgerna. Och de har svårare att identifiera färgerna! De kan inte identifiera olika nyanser eller sekundära färger. De har problem med att beskriva färger. Andra språk har bara ett fåtal ord för siffror. De som talar dessa språk är inte så bra på att räkna. Det finns också språk som inte känner igen vänster och höger. Här talar människor om norr och söder, öster och väster. De har en mycket bra geografisk orientering. Men de förstår inte termerna höger och vänster . Naturligtvis är det inte bara vårt språk som påverkar vårt tänkande. Vår miljö och vardag formar också våra tankar. Så vilken roll spelar språket? Sätter det gränser för våra tankar? Eller har vi bara ord för vad vi tänker? Vad är orsak, vad är verkan? Alla dessa frågor förblir obesvarade. De håller hjärnforskare och lingvister sysselsatta. Men denna fråga berör oss alla… Du är vad du talar?!
Visste du?
Danska är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det tillhör den nordgermanska språkfamiljen. Det betyder att det är besläktat med svenska och norska. Vokabulären i dessa tre språk är nästan identisk. Om en person talar ett av språken, kan han också förstå de andra två. Därför finns det vissa tvivel om att de skandinaviska språken är olika språk. De skulle bara kunna vara regionala former av ett enda språk. Danskan själv är uppdelad i många olika dialekter. Men dessa ersätts alltmer av standardspråket. Trots detta uppstår nya dialekter, särskilt i städerna. De kallas sociala dialekter. I sociala dialekter avslöjar uttalet av ord ålder och social status för den som talar. Detta fenomen är typiskt för det danska språket. Det är mycket mindre distinkt i andra språk. Detta gör danskan till ett särskilt spännande språk.