Ordlista

sv Konjunktioner 3   »   lt Jungtukai 3

96 [nittiosex]

Konjunktioner 3

Konjunktioner 3

96 [devyniasdešimt šeši]

Jungtukai 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska litauiska Spela Mer
Jag går upp, så snart väckarklockan ringer. (----k--i--si--k-i t---su--am-a ---intuva-. (___ k________ k__ t__ s_______ ž__________ (-š- k-l-u-s-, k-i t-k s-s-a-b- ž-d-n-u-a-. ------------------------------------------- (Aš) keliuosi, kai tik suskamba žadintuvas. 0
Jag blir trött, så fort jag ska lära mig något. Kai-t-- tur-u-- m-n--e-kia m--y-is,-tuo- pav-rgstu. K__ t__ t____ / m__ r_____ m_______ t___ p_________ K-i t-k t-r-u / m-n r-i-i- m-k-t-s- t-o- p-v-r-s-u- --------------------------------------------------- Kai tik turiu / man reikia mokytis, tuoj pavargstu. 0
Jag slutar arbeta, så snart jag blivit 60. Ka---ik---n-suk--s----(-e-ias---imt---e--, -i-usi-osi--i--ti. K__ t__ m__ s_____ 6_ (_____________ m____ l_________ d______ K-i t-k m-n s-k-k- 6- (-e-i-s-e-i-t- m-t-, l-a-s-u-s- d-r-t-. ------------------------------------------------------------- Kai tik man sukaks 60 (šešiasdešimt) metų, liausiuosi dirbti. 0
När ringer ni? K--a -j-----ask--b---i--? K___ (____ p_____________ K-d- (-ū-) p-s-a-b-n-i-e- ------------------------- Kada (jūs) paskambinsite? 0
Så snart jag har litet tid. Ka---i---u--si----i-utę---a-ko. K__ t__ t______ (_______ l_____ K-i t-k t-r-s-u (-i-u-ę- l-i-o- ------------------------------- Kai tik turėsiu (minutę) laiko. 0
Han ringer, så snart han har lite tid. Jis -as--mbin-- k-- -i- t--ė--t--p-t- - -i-k--ie--laiko. J__ p__________ k__ t__ t____ t______ / š___ t___ l_____ J-s p-s-a-b-n-, k-i t-k t-r-s t-u-u-į / š-e- t-e- l-i-o- -------------------------------------------------------- Jis paskambins, kai tik turės truputį / šiek tiek laiko. 0
Hur länge kommer ni att arbeta? Ar i---i (j-s----rb-i-e? A_ i____ (____ d________ A- i-g-i (-ū-) d-r-s-t-? ------------------------ Ar ilgai (jūs) dirbsite? 0
Jag kommer att arbeta, så länge jag kan. (--------s-----l, kol-g-l--iu. (___ d______ t___ k__ g_______ (-š- d-r-s-u t-l- k-l g-l-s-u- ------------------------------ (Aš) dirbsiu tol, kol galėsiu. 0
Jag kommer att arbeta, så länge jag är frisk. (-š--di-b-i-, -ol-b-s-- sv--kas --sv-i--. (___ d_______ k__ b____ s______ / s______ (-š- d-r-s-u- k-l b-s-u s-e-k-s / s-e-k-. ----------------------------------------- (Aš) dirbsiu, kol būsiu sveikas / sveika. 0
Han ligger i sängen, istället för att arbeta. J-s-guli -ov-je už-----ir--s. J__ g___ l_____ u____ d______ J-s g-l- l-v-j- u-u-t d-r-ę-. ----------------------------- Jis guli lovoje užuot dirbęs. 0
Hon läser tidningen, istället för att laga mat. J- skai-----ik-a-tį -ž--t-v-ru-i-v--g-ti. J_ s_____ l________ u____ v_____ v_______ J- s-a-t- l-i-r-š-į u-u-t v-r-s- v-l-y-i- ----------------------------------------- Ji skaito laikraštį užuot virusi valgyti. 0
Han sitter på krogen, istället för att gå hem. Ji--s-d--s-----j- --uo- -ję- n---. J__ s___ s_______ u____ ė___ n____ J-s s-d- s-u-l-j- u-u-t ė-ę- n-m-. ---------------------------------- Jis sėdi smuklėje užuot ėjęs namo. 0
Såvitt jag vet, bor han här. K--k-(aš) ž--au, jis --ve----ia. K___ (___ ž_____ j__ g_____ č___ K-e- (-š- ž-n-u- j-s g-v-n- č-a- -------------------------------- Kiek (aš) žinau, jis gyvena čia. 0
Såvitt jag vet, är hans fru sjuk. K-ek-(aš)--inau---o-žmo-- --rga. K___ (___ ž_____ j_ ž____ s_____ K-e- (-š- ž-n-u- j- ž-o-a s-r-a- -------------------------------- Kiek (aš) žinau, jo žmona serga. 0
Såvitt jag vet, är han arbetslös. Ki-- -aš)-žin-u,--i- -eturi-d---o-- -r-----ar-i-. K___ (___ ž_____ j__ n_____ d____ / y__ b________ K-e- (-š- ž-n-u- j-s n-t-r- d-r-o / y-a b-d-r-i-. ------------------------------------------------- Kiek (aš) žinau, jis neturi darbo / yra bedarbis. 0
Jag hade försovit mig, annars skulle jag ha varit punktlig. (-š- pra-----j--,-kita-- / -it- -tve-u--ūči-u -------la-ku. (___ p___________ k_____ / k___ a_____ b_____ a_____ l_____ (-š- p-a-i-g-j-u- k-t-i- / k-t- a-v-j- b-č-a- a-ė-ę- l-i-u- ----------------------------------------------------------- (Aš) pramiegojau, kitaip / kitu atveju būčiau atėjęs laiku. 0
Jag missade bussen, annars skulle jag ha varit punktlig. (Aš)-p-vėl--au į-auto---ą- kit--- - k-tu---v-ju -ū-ia- --ė-ę- laiku. (___ p________ į a________ k_____ / k___ a_____ b_____ a_____ l_____ (-š- p-v-l-v-u į a-t-b-s-, k-t-i- / k-t- a-v-j- b-č-a- a-ė-ę- l-i-u- -------------------------------------------------------------------- (Aš) pavėlavau į autobusą, kitaip / kitu atveju būčiau atėjęs laiku. 0
Jag hittade inte vägen, annars skulle jag ha varit punktlig. (Aš)-nera-au k----,--i-a-p-/ -itu----eju b-č----b-v---la--u. (___ n______ k_____ k_____ / k___ a_____ b_____ b____ l_____ (-š- n-r-d-u k-l-o- k-t-i- / k-t- a-v-j- b-č-a- b-v-s l-i-u- ------------------------------------------------------------ (Aš) neradau kelio, kitaip / kitu atveju būčiau buvęs laiku. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + litauiska (1-100) MP3 litauiska (1-100)
Ingen video hittades!

Språk och matematik

Tänkande och tal hör ihop. De påverkar varandra. Språkliga strukturer påverkar strukturerna i vårt tänkande. I vissa språk finns, till exempel, inga ord för siffror. Människorna som talar de språken förstår inte konceptet med siffror. Så matematik och språk går också ihop på något sätt. Grammatiska och matematiska strukturer är ofta likartade. Vissa forskare anser att de också bearbetas på ett liknande sätt. De tror att talcentrum också är ansvarigt för matematik. Det kan hjälpa hjärnan att utföra beräkningar. Men nya studier kommer fram till en annan slutsats. De visar att hjärnan bearbetar matematik utan tal. Forskarna studerade tre män. Dessa försökspersoner var hjärnskadade. Som en konsekvens av detta var talcentrum också skadat. Männen hade stora problem att tala. De kunde inte längre formulera enkla meningar. De kunde inte heller förstå ord. Efter taltestet skulle männen lösa matematikproblem. Några av dessa matematikproblem var mycket komplexa. Ändå kunde försökspersonerna lösa dem! Resultaten av denna studie är mycket intressanta. De visade att matematik inte kodas med ord. Det är möjligt att språk och matematik har samma bas. Båda bearbetas från samma centrum. Men matematik behöver inte översättas till tal först. Kanske att språk och matematik utvecklas tillsammans också… Sedan, när hjärnan har slutat att utvecklas, existerar de var för sig!