Ordlista

sv Arbeta   »   ku Xebitîn

55 [femtiofem]

Arbeta

Arbeta

55 [pêncî û pênc]

Xebitîn

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kurdiska (kurmanji) Spela Mer
Vad har ni för yrke? P--e-ê w- çi-ye? P_____ w_ ç_ y__ P-ş-y- w- ç- y-? ---------------- Pîşeyê we çi ye? 0
Min man är läkare till yrket. M-r- -i- -ij-şk -. M___ m__ b_____ e_ M-r- m-n b-j-ş- e- ------------------ Mêrê min bijîşk e. 0
Jag arbetar deltid som sjuksköterska. Ez --vrojê --ke -e--î-- dixe-----. E_ n______ w___ h______ d_________ E- n-v-o-ê w-k- h-m-î-e d-x-b-t-m- ---------------------------------- Ez nîvrojê weke hemşîre dixebitim. 0
Snart får vi pension. De-ek--n-- ----m---t--e--- bi-im. D_____ n__ d_ e_ ê t______ b_____ D-m-k- n-z d- e- ê t-q-w-d b-b-m- --------------------------------- Demeke nêz de em ê teqewîd bibim. 0
Men skatterna är höga. L-bel--b----ê-e--. L_____ b__ z______ L-b-l- b-c z-d-y-. ------------------ Lêbelê bac zêdeye. 0
Och sjukförsäkringen är hög. Û --s--er--a -ex--şîy-----e-y-. Û m_________ n________ z___ y__ Û m-s-g-r-y- n-x-e-î-ê z-d- y-. ------------------------------- Û misogeriya nexweşîyê zêde ye. 0
Vad vill du bli? T- d-----î --b- ç-? T_ d______ b___ ç__ T- d-x-a-î b-b- ç-? ------------------- Tû dixwazî bibî çi? 0
Jag vill bli ingenjör. E--d---a--m---b-- --d-z-a-. E_ d_______ b____ e________ E- d-x-a-i- b-b-m e-d-z-a-. --------------------------- Ez dixwazim bibim endezyar. 0
Jag vill studera på universitet. Ez--i-wazim zanîngeh------î---. E_ d_______ z________ b________ E- d-x-a-i- z-n-n-e-ê b-x-î-i-. ------------------------------- Ez dixwazim zanîngehê bixwînim. 0
Jag är praktikant. Ez st---e- i-. E_ s______ i__ E- s-a-y-r i-. -------------- Ez stajyer im. 0
Jag tjänar inte mycket. Z-----i-es---a-i-. Z___ b_____ n_____ Z-d- b-d-s- n-x-m- ------------------ Zêde bidest naxim. 0
Jag praktiserar utomlands. Li-d-rv-y--w-l-t-s-aj- -i-im. L_ d______ w____ s____ d_____ L- d-r-e-î w-l-t s-a-ê d-k-m- ----------------------------- Li derveyî welêt stajê dikim. 0
Det där är min chef. Ev şe-ê-m---e. E_ ş___ m__ e_ E- ş-f- m-n e- -------------- Ev şefê min e. 0
Jag har trevliga kollegor. H-va-ên--i- - baş--ene. H______ m__ e b__ h____ H-v-l-n m-n e b-ş h-n-. ----------------------- Hevalên min e baş hene. 0
Vid lunchtid går vi alltid till personalrestaurangen. Em-d--nî-----n--e-ti- di----q-n-î--. E_ d_ n_______ d_ t__ d____ q_______ E- d- n-v-o-a- d- t-m d-ç-n q-n-î-ê- ------------------------------------ Em di nîvroyan de tim diçin qantînê. 0
Jag söker en anställning. Ez -i---r-kî---ge-i-. E_ l_ k_____ d_______ E- l- k-r-k- d-g-r-m- --------------------- Ez li karekî digerim. 0
Jag har varit arbetslös i ett år. Ye--ji--a---ê--- bê--r---. Y__ j_ s_____ v_ b____ i__ Y-z j- s-l-k- v- b-k-r i-. -------------------------- Yez ji salekê ve bêkar im. 0
I det här landet finns det allt för många arbetslösa. L-------la-î-ge-e- ---- -ê-ar----e. L_ v_ w_____ g____ k___ b____ h____ L- v- w-l-t- g-l-k k-s- b-k-r h-n-. ----------------------------------- Li vî welatî gelek kesê bêkar hene. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 kurdiska (kurmanji) (1-100)
Ingen video hittades!

Minnet behöver tal

De flesta människor kommer ihåg sin första skoldag. Men de kommer inte ihåg vad som hände innan. Vi har nästan inget minne från våra första levnadsår. Men varför är det så? Varför kan vi inte komma ihåg upplevelserna vi hade som bebis. Skälet ligger i vår utveckling. Tal och minne utvecklas ungefär vid samma tidpunkt. Och för att komma ihåg någonting, behöver en person talet. Det vill säga han måste ha ord för det han upplever. Forskare har genomfört olika tester med barn. De gjorde då en intressant upptäckt. Så snart barn lär sig tala, glömmer de allt som hände innan. Början av talet är därför även början på minnet. Barn lär sig en hel del under sina tre första levnadsår. De upplever nya saker varje dag. De gör också många viktiga erfarenheter vid denna ålder. Trots detta, försvinner allt. Psykologer kallar detta fenomen infantil amnesi. Endast det som barnen kan namnge stannar kvar. Det autobiografiska minnet behåller personliga erfarenheter. Det fungerar som en dagbok. Allt som är viktigt i vårt liv registreras där. På det sättet, formar det autobiografiska minnet vår identitet. Men dess utveckling är beroende av inlärningen av vårt modersmål. Och vi kan endast aktivera vårt minne genom vårt tal. Det vi lärde oss som små barn är naturligtvis inte helt borta. Det finns lagrat någonstans i vår hjärna. Vi kan bara inte komma åt det längre…- det är synd, eller hur?