Ordlista

sv Läsa och skriva   »   ml വായിക്കുകയും എഴുതുകയും ചെയ്യുക

6 [sex]

Läsa och skriva

Läsa och skriva

6 [ആറ്]

6 [aat]

വായിക്കുകയും എഴുതുകയും ചെയ്യുക

vaayikkukayum ezhuthukayum cheyyuka

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska malayalam Spela Mer
Jag läser. ഞാൻ -ായ---ക--്ന-. ഞാ_ വാ______ ഞ-ൻ വ-യ-ക-ക-ന-ന-. ----------------- ഞാൻ വായിക്കുന്നു. 0
njaan ---yikku-nu. n____ v___________ n-a-n v-a-i-k-n-u- ------------------ njaan vaayikkunnu.
Jag läser en bokstav. ഞ-ൻ ഒര- ക--ത്--ാ--ച്--. ഞാ_ ഒ_ ക__ വാ____ ഞ-ൻ ഒ-ു ക-്-് വ-യ-ച-ച-. ----------------------- ഞാൻ ഒരു കത്ത് വായിച്ചു. 0
nja-n-o---k--hu-vaay--h-. n____ o__ k____ v________ n-a-n o-u k-t-u v-a-i-h-. ------------------------- njaan oru kathu vaayichu.
Jag läser ett ord. ഞാ---ര- -ാ---് -ായി-്ചു ഞാ_ ഒ_ വാ__ വാ___ ഞ-ൻ ഒ-ു വ-ക-ക- വ-യ-ച-ച- ----------------------- ഞാൻ ഒരു വാക്ക് വായിച്ചു 0
nj--- --------k--v-a-i-hu n____ o__ v_____ v_______ n-a-n o-u v-a-k- v-a-i-h- ------------------------- njaan oru vaakku vaayichu
Jag läser en mening. ഞാൻ-ഒരു വ---ം വാ---്ചു. ഞാ_ ഒ_ വാ__ വാ____ ഞ-ൻ ഒ-ു വ-ച-ം വ-യ-ച-ച-. ----------------------- ഞാൻ ഒരു വാചകം വായിച്ചു. 0
nj-a---r- -a-ch--am--aa---hu. n____ o__ v________ v________ n-a-n o-u v-a-h-k-m v-a-i-h-. ----------------------------- njaan oru vaachakam vaayichu.
Jag läser ett brev. ഞ-ൻ ഒ-- -ത്ത്--ാ--ക്കുക-ാ-്. ഞാ_ ഒ_ ക__ വാ_______ ഞ-ൻ ഒ-ു ക-്-് വ-യ-ക-ക-ക-ാ-്- ---------------------------- ഞാൻ ഒരു കത്ത് വായിക്കുകയാണ്. 0
nja-------ka--u vaa-ik---aya-nu. n____ o__ k____ v_______________ n-a-n o-u k-t-u v-a-i-k-k-y-a-u- -------------------------------- njaan oru kathu vaayikkukayaanu.
Jag läser en bok. ഞാൻ -ര- -ുസ-തക- -ാ-ിക-കുകയ--്. ഞാ_ ഒ_ പു___ വാ_______ ഞ-ൻ ഒ-ു പ-സ-ത-ം വ-യ-ക-ക-ക-ാ-്- ------------------------------ ഞാൻ ഒരു പുസ്തകം വായിക്കുകയാണ്. 0
n---- -ru -u----kam--aay--kuk--a---. n____ o__ p________ v_______________ n-a-n o-u p-s-h-k-m v-a-i-k-k-y-a-u- ------------------------------------ njaan oru pusthakam vaayikkukayaanu.
Jag läser. ഞ-ൻ ---ിക---ന്നു. ഞാ_ വാ______ ഞ-ൻ വ-യ-ക-ക-ന-ന-. ----------------- ഞാൻ വായിക്കുന്നു. 0
nj--n---a--kkun--. n____ v___________ n-a-n v-a-i-k-n-u- ------------------ njaan vaayikkunnu.
Du läser. നി---ൾ--ാ-ിക്ക-. നി___ വാ____ ന-ങ-ങ- വ-യ-ക-ക-. ---------------- നിങ്ങൾ വായിക്കു. 0
ni-ga- v--y-kku. n_____ v________ n-n-a- v-a-i-k-. ---------------- ningal vaayikku.
Han läser. അ-ൻ-വായി-്കു--ന-. അ__ വാ______ അ-ൻ വ-യ-ക-ക-ന-ന-. ----------------- അവൻ വായിക്കുന്നു. 0
a-an --a-i--u-n-. a___ v___________ a-a- v-a-i-k-n-u- ----------------- avan vaayikkunnu.
Jag skriver. ഞാൻ എ-ു-ു-്-ു. ഞാ_ എ_____ ഞ-ൻ എ-ു-ു-്-ു- -------------- ഞാൻ എഴുതുന്നു. 0
n---- e-h--hun--. n____ e__________ n-a-n e-h-t-u-n-. ----------------- njaan ezhuthunnu.
Jag skriver en bokstav. ഞ-ൻ--രു---്ത്-എഴ---ന്നു. ഞാ_ ഒ_ ക__ എ_____ ഞ-ൻ ഒ-ു ക-്-് എ-ു-ു-്-ു- ------------------------ ഞാൻ ഒരു കത്ത് എഴുതുന്നു. 0
nj--n ----k---u --huthun--. n____ o__ k____ e__________ n-a-n o-u k-t-u e-h-t-u-n-. --------------------------- njaan oru kathu ezhuthunnu.
Jag skriver ett ord. ഞാ---------്-്--ഴു---്--. ഞാ_ ഒ_ വാ__ എ_____ ഞ-ൻ ഒ-ു വ-ക-ക- എ-ു-ു-്-ു- ------------------------- ഞാൻ ഒരു വാക്ക് എഴുതുന്നു. 0
nja----r-------u e-h-t--nn-. n____ o__ v_____ e__________ n-a-n o-u v-a-k- e-h-t-u-n-. ---------------------------- njaan oru vaakku ezhuthunnu.
Jag skriver en mening. ഞാൻ -രു-വാച-- -ഴുതു-യാ-്. ഞാ_ ഒ_ വാ__ എ______ ഞ-ൻ ഒ-ു വ-ച-ം എ-ു-ു-യ-ണ-. ------------------------- ഞാൻ ഒരു വാചകം എഴുതുകയാണ്. 0
nj----o-u-----h-k----z----ukayaanu. n____ o__ v________ e______________ n-a-n o-u v-a-h-k-m e-h-t-u-a-a-n-. ----------------------------------- njaan oru vaachakam ezhuthukayaanu.
Jag skriver ett brev. ഞ-- -രു-കത--്----തു-്-ു. ഞാ_ ഒ_ ക__ എ_____ ഞ-ൻ ഒ-ു ക-്-് എ-ു-ു-്-ു- ------------------------ ഞാൻ ഒരു കത്ത് എഴുതുന്നു. 0
n-a---o-u --thu-e-h--h----. n____ o__ k____ e__________ n-a-n o-u k-t-u e-h-t-u-n-. --------------------------- njaan oru kathu ezhuthunnu.
Jag skriver en bok. ഞാ--ഒര- ---്തകം -ഴു---യാ--. ഞാ_ ഒ_ പു___ എ______ ഞ-ൻ ഒ-ു പ-സ-ത-ം എ-ു-ു-യ-ണ-. --------------------------- ഞാൻ ഒരു പുസ്തകം എഴുതുകയാണ്. 0
nja-n-o-- pusth---m --hu---k-y--n-. n____ o__ p________ e______________ n-a-n o-u p-s-h-k-m e-h-t-u-a-a-n-. ----------------------------------- njaan oru pusthakam ezhuthukayaanu.
Jag skriver. ഞ-- എ-ുതു----. ഞാ_ എ_____ ഞ-ൻ എ-ു-ു-്-ു- -------------- ഞാൻ എഴുതുന്നു. 0
nj--n --h---u---. n____ e__________ n-a-n e-h-t-u-n-. ----------------- njaan ezhuthunnu.
Du skriver. നിങ്----ഴുതുന--ു നി___ എ____ ന-ങ-ങ- എ-ു-ു-്-ു ---------------- നിങ്ങൾ എഴുതുന്നു 0
nin--l --h-t--n-u n_____ e_________ n-n-a- e-h-t-u-n- ----------------- ningal ezhuthunnu
Han skriver. അ-്ദ--ം---ു--ന്-ു. അ___ എ_____ അ-്-േ-ം എ-ു-ു-്-ു- ------------------ അദ്ദേഹം എഴുതുന്നു. 0
adhe-a- e-hut-unn-. a______ e__________ a-h-h-m e-h-t-u-n-. ------------------- adheham ezhuthunnu.

Internationalismen

Globaliseringen stannar inte vid språk. Detta är tydligt genom ökningen av ‘internationalismen’. Internationalismen innebär ord som finns i flera språk. Orden kan därvid ha samma betydelse eller liknande. Uttalet är ofta detsamma. Stavningen av orden är vanligtvis också mycket lika. Spridningen av internationalismen är intressant. De bryr sig inte om gränser. Inte heller geografiska gränser. Och speciellt inte språkgränser. Det är ord som förstås på alla kontinenter. Ordet hotel är ett bra exempel på detta. Det finns nästan överallt i världen. Internationalismen kommer från vetenskapen. Tekniska termer sprids också snabbt och över hela världen. Gamla sådana termer är härledda från en gemensam rot. De har utvecklats från samma ord. Men de flesta av dem är vanligtvis lånade. Det vill säga att ord införlivas helt enkelt i andra språk. Vid införlivandet spelar kulturella kretsar en viktig roll. Varje civilisation har sina egna traditioner. Det är därför inte alla nya begrepp fångas upp överallt. Kulturella normer bestämmer vilka begrepp som införlivas. Vissa saker finns bara i vissa delar av världen. Andra saker sprids mycket snabbt över hela världen. Men det är bara när de sprids, som deras namn också sprids. Det är just det som gör internationalismen så spännande! När vi upptäcker språk, upptäcker vi alltid kulturer också.
Visste du?
Kinesiska är det mest talade språket i världen. Med det sagt, det finns inte bara ett utan flera kinesiska språk. Alla hör till den sino-tibetanska språkfamiljen. Totalt talar ungefär 1,3 biljoner människor kinesiska. Majoriteten av dessa människor bor i Kina eller Taiwan. Det största kinesiska språket är standardkinesiska, även känt som mandarin. Som Kinas officiella språk är det modersmål för 850 miljoner människor. Andra kinesiska språk erkänns ofta bara som dialekter. Mandarin förstås av nästan alla människor som talar kinesiska. All kinesiska har ett gemensamt skriftsystem som är mellan 4000 och 5000 år gammalt. Därför har kinesiska den längsta litterära traditionen av alla språk. Kinesiska bokstäver är svårare än alfabetiska system. Men grammatiken är relativt lätt att lära, vilket gör att en person kan avancera snabbt. Och fler och fler vill lära sig kinesiska. Ha modet att försöka - kinesiska är framtidens språk!