Ordlista

sv Personer   »   ml വ്യക്തികൾ

1 [ett]

Personer

Personer

1 [ഒന്ന്]

1 [onnu]

വ്യക്തികൾ

vyakthikal

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska malayalam Spela Mer
jag ഐഐ - 0
a- a_ a- -- ai
jag och du ഞാന-- നീയ-ം ഞാ_ നീ_ ഞ-ന-ം ന-യ-ം ----------- ഞാനും നീയും 0
nj-n-----e--m n_____ n_____ n-a-u- n-e-u- ------------- njanum neeyum
vi två ന-ം--ര-വര-ം നാം ഇ___ ന-ം ഇ-ു-ര-ം ----------- നാം ഇരുവരും 0
n-am i-u-a--m n___ i_______ n-a- i-u-a-u- ------------- naam iruvarum
han അവൻ അ__ അ-ൻ --- അവൻ 0
avan a___ a-a- ---- avan
han och hon അ---------ം അ__ അ__ അ-ന-ം അ-ള-ം ----------- അവനും അവളും 0
a---um av-lum a_____ a_____ a-a-u- a-a-u- ------------- avanum avalum
de båda അ-- ര-്--പ-രും അ__ ര____ അ-ർ ര-്-ു-േ-ു- -------------- അവർ രണ്ടുപേരും 0
a--r--an------m a___ r_________ a-a- r-n-u-e-u- --------------- avar randuperum
mannen മന-ഷ്യൻ മ____ മ-ു-്-ൻ ------- മനുഷ്യൻ 0
m-nu-ian m_______ m-n-s-a- -------- manusian
kvinnan സ്---ി സ്__ സ-ത-ര- ------ സ്ത്രി 0
sthri s____ s-h-i ----- sthri
barnet കുട്-ി കു__ ക-ട-ട- ------ കുട്ടി 0
kut-i k____ k-t-i ----- kutti
en familj ഒ---ക----ബം ഒ_ കു__ ഒ-ു ക-ട-ം-ം ----------- ഒരു കുടുംബം 0
or--ku-um--m o__ k_______ o-u k-d-m-a- ------------ oru kudumbam
min familj എന-റ- ക-ട-ംബം എ__ കു__ എ-്-െ ക-ട-ം-ം ------------- എന്റെ കുടുംബം 0
ent--kud-m--m e___ k_______ e-t- k-d-m-a- ------------- ente kudumbam
Min familj är här. എ--റ- കുട---- ഇ-ിട-യുണ-ട-. എ__ കു__ ഇ______ എ-്-െ ക-ട-ം-ം ഇ-ി-െ-ു-്-്- -------------------------- എന്റെ കുടുംബം ഇവിടെയുണ്ട്. 0
e--e-k--u---m e--d----d-. e___ k_______ e__________ e-t- k-d-m-a- e-i-e-u-d-. ------------------------- ente kudumbam evideyundu.
Jag är här. ഞാൻ ഇവ--െ-ുണ--്. ഞാ_ ഇ______ ഞ-ൻ ഇ-ി-െ-ു-്-്- ---------------- ഞാൻ ഇവിടെയുണ്ട്. 0
nj-an ev--eyundu. n____ e__________ n-a-n e-i-e-u-d-. ----------------- njaan evideyundu.
Du är här. ന- -വി--യ-ണ-. നീ ഇ_____ ന- ഇ-ി-െ-ാ-്- ------------- നീ ഇവിടെയാണ്. 0
n-e e--dey----. n__ e__________ n-e e-i-e-a-n-. --------------- nee evideyaanu.
Han är här och hon är här. അ-- ---ട--ും-അവൾ ഇ-ിടെ-ു- ഉണ---. അ__ ഇ___ അ__ ഇ___ ഉ___ അ-ൻ ഇ-ി-െ-ു- അ-ൾ ഇ-ി-െ-ു- ഉ-്-്- -------------------------------- അവൻ ഇവിടെയും അവൾ ഇവിടെയും ഉണ്ട്. 0
a-an-----e--m a--l-ev--ey-m u---. a___ e_______ a___ e_______ u____ a-a- e-i-e-u- a-a- e-i-e-u- u-d-. --------------------------------- avan evideyum aval evideyum undu.
Vi är här. ഞങ-ങൽ-ഇവിട- -ണ്--. ഞ___ ഇ__ ഉ___ ഞ-്-ൽ ഇ-ി-െ ഉ-്-്- ------------------ ഞങ്ങൽ ഇവിടെ ഉണ്ട്. 0
njan-----vi-e----u. n______ e____ u____ n-a-g-l e-i-e u-d-. ------------------- njangal evide undu.
Ni är här. നീ ---ട-യ---. നീ ഇ_____ ന- ഇ-ി-െ-ാ-്- ------------- നീ ഇവിടെയാണ്. 0
ne- ---de-aa--. n__ e__________ n-e e-i-e-a-n-. --------------- nee evideyaanu.
De är alla här. അ--െല്ല---ഇവിടെ---്ട-. അ____ ഇ______ അ-ര-ല-ല-ം ഇ-ി-െ-ു-്-്- ---------------------- അവരെല്ലാം ഇവിടെയുണ്ട്. 0
a-ar-l-am e--deyun--. a________ e__________ a-a-e-l-m e-i-e-u-d-. --------------------- avarellam evideyundu.

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!