Ordlista

sv Fråga – förfluten tid 2   »   sr Питати – прошлост 2

86 [åttiosex]

Fråga – förfluten tid 2

Fråga – förfluten tid 2

86 [осамдесет и шест]

86 [osamdeset i šest]

Питати – прошлост 2

Pitati – prošlost 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska serbiska Spela Mer
Vilken slips hade du på dig? К-ј- -ра-ат-----н---о /-но-ила? К___ к______ с_ н____ / н______ К-ј- к-а-а-у с- н-с-о / н-с-л-? ------------------------------- Коју кравату си носио / носила? 0
P----i - prošlos- 2 P_____ – p_______ 2 P-t-t- – p-o-l-s- 2 ------------------- Pitati – prošlost 2
Vilken bil har du köpt? Ко-- ау-- -и--у----/ -у-и--? К___ а___ с_ к____ / к______ К-ј- а-т- с- к-п-о / к-п-л-? ---------------------------- Који ауто си купио / купила? 0
Pit-t--– -----o-t-2 P_____ – p_______ 2 P-t-t- – p-o-l-s- 2 ------------------- Pitati – prošlost 2
Vilken tidning har du prenumererat på? На-ко-е---ви-е -- -ре--ла-ен-/ ------а-е--? Н_ к___ н_____ с_ п_________ / п___________ Н- к-ј- н-в-н- с- п-е-п-а-е- / п-е-п-а-е-а- ------------------------------------------- На које новине си претплаћен / претплаћена? 0
K-j- kra-at- ----os-- / --s-la? K___ k______ s_ n____ / n______ K-j- k-a-a-u s- n-s-o / n-s-l-? ------------------------------- Koju kravatu si nosio / nosila?
Vem har du sett? Ко-а--те вид--и? К___ с__ в______ К-г- с-е в-д-л-? ---------------- Кога сте видели? 0
K-ju -rava-- -- no----/ no--l-? K___ k______ s_ n____ / n______ K-j- k-a-a-u s- n-s-o / n-s-l-? ------------------------------- Koju kravatu si nosio / nosila?
Vem har du träffat? К--а--те ----и? К___ с__ с_____ К-г- с-е с-е-и- --------------- Кога сте срели? 0
Ko-u--ra-a---s- -o--- / nos---? K___ k______ s_ n____ / n______ K-j- k-a-a-u s- n-s-o / n-s-l-? ------------------------------- Koju kravatu si nosio / nosila?
Vem har du känt igen? Ког- с-е пр--о-на--? К___ с__ п__________ К-г- с-е п-е-о-н-л-? -------------------- Кога сте препознали? 0
Koji-auto ---k--i----k-pi--? K___ a___ s_ k____ / k______ K-j- a-t- s- k-p-o / k-p-l-? ---------------------------- Koji auto si kupio / kupila?
När har ni gått upp? Ка-а--те---т--и? К___ с__ у______ К-д- с-е у-т-л-? ---------------- Када сте устали? 0
K----a-t- s- k-pio-/ ----l-? K___ a___ s_ k____ / k______ K-j- a-t- s- k-p-o / k-p-l-? ---------------------------- Koji auto si kupio / kupila?
När har ni börjat? К--а---- --ч---? К___ с__ п______ К-д- с-е п-ч-л-? ---------------- Када сте почели? 0
Koji--u-o--i-k--io / ------? K___ a___ s_ k____ / k______ K-j- a-t- s- k-p-o / k-p-l-? ---------------------------- Koji auto si kupio / kupila?
När har ni slutat? Када с-е---е--али? К___ с__ п________ К-д- с-е п-е-т-л-? ------------------ Када сте престали? 0
N- ko---n----- -i-pret--a--en-/ p--tpl--́e--? N_ k___ n_____ s_ p_________ / p___________ N- k-j- n-v-n- s- p-e-p-a-́-n / p-e-p-a-́-n-? --------------------------------------------- Na koje novine si pretplaćen / pretplaćena?
Varför har ni vaknat? З-ш-- с---се -----д--и? З____ с__ с_ п_________ З-ш-о с-е с- п-о-у-и-и- ----------------------- Зашто сте се пробудили? 0
N--k-j--no--n---i pretp---́e- - --etpl-c-e-a? N_ k___ n_____ s_ p_________ / p___________ N- k-j- n-v-n- s- p-e-p-a-́-n / p-e-p-a-́-n-? --------------------------------------------- Na koje novine si pretplaćen / pretplaćena?
Varför blev ni lärare? З-ш-о --е пос--ли у-ите-? З____ с__ п______ у______ З-ш-о с-е п-с-а-и у-и-е-? ------------------------- Зашто сте постали учитељ? 0
N--k--e-n----- s- -re-pl-c-------re----c-en-? N_ k___ n_____ s_ p_________ / p___________ N- k-j- n-v-n- s- p-e-p-a-́-n / p-e-p-a-́-n-? --------------------------------------------- Na koje novine si pretplaćen / pretplaćena?
Varför har ni tagit en taxi? За-т- с---уз-ли -----? З____ с__ у____ т_____ З-ш-о с-е у-е-и т-к-и- ---------------------- Зашто сте узели такси? 0
Ko-- --e--id---? K___ s__ v______ K-g- s-e v-d-l-? ---------------- Koga ste videli?
Vart kommer ni ifrån? Ода-ле --е дош-и? О_____ с__ д_____ О-а-л- с-е д-ш-и- ----------------- Одакле сте дошли? 0
Ko-- -t----de--? K___ s__ v______ K-g- s-e v-d-l-? ---------------- Koga ste videli?
Vart har ni gått? Г-е---- -шл-? Г__ с__ и____ Г-е с-е и-л-? ------------- Где сте ишли? 0
K--a-s---videli? K___ s__ v______ K-g- s-e v-d-l-? ---------------- Koga ste videli?
Var har ni varit? Г-- -те----и? Г__ с__ б____ Г-е с-е б-л-? ------------- Где сте били? 0
Kog- st- -r---? K___ s__ s_____ K-g- s-e s-e-i- --------------- Koga ste sreli?
Vem har du hjälpt? К--е с--пом-гао-- п--ог--? К___ с_ п______ / п_______ К-м- с- п-м-г-о / п-м-г-а- -------------------------- Коме си помогао / помогла? 0
K--a s-----e-i? K___ s__ s_____ K-g- s-e s-e-i- --------------- Koga ste sreli?
Vem har du skrivit till? Ком- ---пис-о / --с---? К___ с_ п____ / п______ К-м- с- п-с-о / п-с-л-? ----------------------- Коме си писао / писала? 0
Kog--ste -r-l-? K___ s__ s_____ K-g- s-e s-e-i- --------------- Koga ste sreli?
Vem har du svarat? Ко-е-си--д-овори----одг-в-рила? К___ с_ о________ / о__________ К-м- с- о-г-в-р-о / о-г-в-р-л-? ------------------------------- Коме си одговорио / одговорила? 0
K--- -t--pr-p-znal-? K___ s__ p__________ K-g- s-e p-e-o-n-l-? -------------------- Koga ste prepoznali?

Tvåspråkighet förbättrar hörseln

Människor som talar två språk hör bättre. De skiljer mer exakt mellan olika ljud. En amerikansk studie har kommit till denna slutsats. Forskarna testade många tonåringar. En del av försökspersonerna växte upp tvåspråkiga. Dessa tonåringar talade engelska och spanska. Den andra delen av försökspersonerna talade bara engelska. Ungdomarna fick lyssna på en särskild stavelse. Det var stavelsen ‘da’. Den tillhörde inte något av språken. Stavelsen spelades upp för försökspersonerna, som använde hörlurar. Samtidigt mättes deras hjärnaktivitet med elektroder. Efter detta test fick tonåringarna lyssna på stavelsen igen. Men den här gången fick de även höra många störande ljud. Det var olika röster, som sa meningslösa meningar. De tvåspråkiga personerna reagerade mycket starkt på stavelsen. Deras hjärnor visade en hel del aktivitet. De kunde identifiera stavelsen exakt, med och utan störande ljud. De enspråkiga personerna var inte särskilt framgångsrika. Deras hörsel var inte lika bra som de tvåspråkigas. Experimentets resultat överraskade forskarna. Fram till dess visste man bara att musiker hade ett särskilt bra öra. Men det verkar som om tvåspråkighet också tränar örat. Tvåspråkiga människor konfronteras ständigt med olika ljud. Därför måste deras hjärna utveckla nya förmågor. De lär sig att urskilja olika språkliga stimulanser. Forskarna testar nu hur språkkunskaper påverkar hjärnan. Kanske kan hörseln även vara till fördel för en person som lär sig språk senare i livet…