Ordlista

sv Fråga – förfluten tid 2   »   ro Întrebări – Trecut 2

86 [åttiosex]

Fråga – förfluten tid 2

Fråga – förfluten tid 2

86 [optzeci şi şase]

Întrebări – Trecut 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska rumänska Spela Mer
Vilken slips hade du på dig? C--cr-------i p--ta-? C_ c______ a_ p______ C- c-a-a-ă a- p-r-a-? --------------------- Ce cravată ai purtat? 0
Vilken bil har du köpt? C--maşin--a-----pă---? C_ m_____ a_ c________ C- m-ş-n- a- c-m-ă-a-? ---------------------- Ce maşină ai cumpărat? 0
Vilken tidning har du prenumererat på? L--ce r----tă-t-----a---a-? L_ c_ r______ t____ a______ L- c- r-v-s-ă t---i a-o-a-? --------------------------- La ce revistă te-ai abonat? 0
Vem har du sett? Pe -ine-aţi --zut? P_ c___ a__ v_____ P- c-n- a-i v-z-t- ------------------ Pe cine aţi văzut? 0
Vem har du träffat? Cu---ne-v--ţ---ntâ-n--? C_ c___ v____ î________ C- c-n- v-a-i î-t-l-i-? ----------------------- Cu cine v-aţi întâlnit? 0
Vem har du känt igen? P--cin- --i-r---no----? P_ c___ a__ r__________ P- c-n- a-i r-c-n-s-u-? ----------------------- Pe cine aţi recunoscut? 0
När har ni gått upp? C----v------r---t? C___ v____ t______ C-n- v-a-i t-e-i-? ------------------ Când v-aţi trezit? 0
När har ni börjat? Câ---aţ- --c-p--? C___ a__ î_______ C-n- a-i î-c-p-t- ----------------- Când aţi început? 0
När har ni slutat? Cân- ---ţi--p--t? C___ v____ o_____ C-n- v-a-i o-r-t- ----------------- Când v-aţi oprit? 0
Varför har ni vaknat? De ce-v-aţi --e--t? D_ c_ v____ t______ D- c- v-a-i t-e-i-? ------------------- De ce v-aţi trezit? 0
Varför blev ni lärare? De ---a-- d-ve--t -r---s--? D_ c_ a__ d______ p________ D- c- a-i d-v-n-t p-o-e-o-? --------------------------- De ce aţi devenit profesor? 0
Varför har ni tagit en taxi? De ce -ţ- --at----t---? D_ c_ a__ l___ u_ t____ D- c- a-i l-a- u- t-x-? ----------------------- De ce aţi luat un taxi? 0
Vart kommer ni ifrån? De un-e--ţ---en--? D_ u___ a__ v_____ D- u-d- a-i v-n-t- ------------------ De unde aţi venit? 0
Vart har ni gått? Und--a----er-? U___ a__ m____ U-d- a-i m-r-? -------------- Unde aţi mers? 0
Var har ni varit? Un-- aţi -ost? U___ a__ f____ U-d- a-i f-s-? -------------- Unde aţi fost? 0
Vem har du hjälpt? Cu-------aj---t? C__ i___ a______ C-i i-a- a-u-a-? ---------------- Cui i-ai ajutat? 0
Vem har du skrivit till? C-i-i-ai--cr-s? C__ i___ s_____ C-i i-a- s-r-s- --------------- Cui i-ai scris? 0
Vem har du svarat? C-i i--i --s-u-s? C__ i___ r_______ C-i i-a- r-s-u-s- ----------------- Cui i-ai răspuns? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + rumänska (1-100) MP3 rumänska (1-100)
Ingen video hittades!

Tvåspråkighet förbättrar hörseln

Människor som talar två språk hör bättre. De skiljer mer exakt mellan olika ljud. En amerikansk studie har kommit till denna slutsats. Forskarna testade många tonåringar. En del av försökspersonerna växte upp tvåspråkiga. Dessa tonåringar talade engelska och spanska. Den andra delen av försökspersonerna talade bara engelska. Ungdomarna fick lyssna på en särskild stavelse. Det var stavelsen ‘da’. Den tillhörde inte något av språken. Stavelsen spelades upp för försökspersonerna, som använde hörlurar. Samtidigt mättes deras hjärnaktivitet med elektroder. Efter detta test fick tonåringarna lyssna på stavelsen igen. Men den här gången fick de även höra många störande ljud. Det var olika röster, som sa meningslösa meningar. De tvåspråkiga personerna reagerade mycket starkt på stavelsen. Deras hjärnor visade en hel del aktivitet. De kunde identifiera stavelsen exakt, med och utan störande ljud. De enspråkiga personerna var inte särskilt framgångsrika. Deras hörsel var inte lika bra som de tvåspråkigas. Experimentets resultat överraskade forskarna. Fram till dess visste man bara att musiker hade ett särskilt bra öra. Men det verkar som om tvåspråkighet också tränar örat. Tvåspråkiga människor konfronteras ständigt med olika ljud. Därför måste deras hjärna utveckla nya förmågor. De lär sig att urskilja olika språkliga stimulanser. Forskarna testar nu hur språkkunskaper påverkar hjärnan. Kanske kan hörseln även vara till fördel för en person som lär sig språk senare i livet…