Ordlista

sv Kroppsdelar   »   ti ኣካላት ነብሲ

58 [femtioåtta]

Kroppsdelar

Kroppsdelar

58 [ሓምሳንሸሞንተን]

58 [ḥamisanishemoniteni]

ኣካላት ነብሲ

akalati nebisī

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
Jag ritar en man. ሓ--ሰ------እል-ኣሎ-። ሓ_ ሰ___ እ___ ኣ___ ሓ- ሰ-ኣ- እ-እ- ኣ-ኹ- ----------------- ሓደ ሰብኣይ እስእል ኣሎኹ። 0
a----t---eb-sī a______ n_____ a-a-a-i n-b-s- -------------- akalati nebisī
Först huvudet. ቅ-------እ-። ቅ__ ነ_ ር___ ቅ-ም ነ- ር-ሲ- ----------- ቅድም ነቲ ርእሲ። 0
ak-l--i-ne-isī a______ n_____ a-a-a-i n-b-s- -------------- akalati nebisī
Mannen bär en hatt. እቲ --ኣይ ባ-ኔጣ-ተ--- -ሎ። እ_ ሰ___ ባ___ ተ___ ኣ__ እ- ሰ-ኣ- ባ-ኔ- ተ-ዲ- ኣ-። --------------------- እቲ ሰብኣይ ባርኔጣ ተኸዲኑ ኣሎ። 0
h-ad- se-i’-y---s----i alo-̱u። ḥ___ s_______ i______ a_____ h-a-e s-b-’-y- i-i-i-i a-o-̱-። ------------------------------ ḥade sebi’ayi isi’ili aloẖu።
Håret ser man inte. እ- ጸግ--ኣይ-አን እ-። እ_ ጸ__ ኣ____ እ__ እ- ጸ-ሩ ኣ-ረ-ን እ-። ---------------- እቲ ጸግሩ ኣይረአን እዩ። 0
h-ad---e---ay- is-’ili-a-oh--። ḥ___ s_______ i______ a_____ h-a-e s-b-’-y- i-i-i-i a-o-̱-። ------------------------------ ḥade sebi’ayi isi’ili aloẖu።
Öronen ser man inte heller. እ-----‘ው--ኣይረአን --። እ_ እ_____ ኣ____ እ__ እ- እ-ኒ-ው- ኣ-ረ-ን እ-። ------------------- እቲ እዝኒ‘ውን ኣይረአን እዩ። 0
ḥa---s---’ayi-i----l--alo--u። ḥ___ s_______ i______ a_____ h-a-e s-b-’-y- i-i-i-i a-o-̱-። ------------------------------ ḥade sebi’ayi isi’ili aloẖu።
Ryggen ser man inte heller. እ--ሕ----ን-ኣይ----እዩ። እ_ ሕ_____ ኣ____ እ__ እ- ሕ-ኡ-ው- ኣ-ረ-ን እ-። ------------------- እቲ ሕቖኡ‘ውን ኣይረአን እዩ። 0
k’-d--- ne-- ri’-sī። k______ n___ r______ k-i-i-i n-t- r-’-s-። -------------------- k’idimi netī ri’isī።
Jag ritar ögonen och munnen. ኣ- ነ---ኣ-ን-ን--ፍን--ስእ- ። ኣ_ ነ__ ኣ____ ኣ__ እ___ ። ኣ- ነ-ን ኣ-ን-ን ኣ-ን እ-እ- ። ----------------------- ኣነ ነተን ኣዒንትን ኣፍን እስእል ። 0
k-i--mi-net--ri’is-። k______ n___ r______ k-i-i-i n-t- r-’-s-። -------------------- k’idimi netī ri’isī።
Mannen dansar och skrattar. እቲ -----ይስ-ስዕን -ስ--ን ። እ_ ሰ___ ይ_____ ይ____ ። እ- ሰ-ኣ- ይ-ዕ-ዕ- ይ-ሕ-ን ። ---------------------- እቲ ሰብኣይ ይስዕስዕን ይስሕቕን ። 0
k-i-im----tī-ri’-s-። k______ n___ r______ k-i-i-i n-t- r-’-s-። -------------------- k’idimi netī ri’isī።
Mannen har en lång näsa. እ---ብ-ይ-ነ-- ኣ--- -ለዎ። እ_ ሰ___ ነ__ ኣ___ ኣ___ እ- ሰ-ኣ- ነ-ሕ ኣ-ን- ኣ-ዎ- --------------------- እቲ ሰብኣይ ነዊሕ ኣፊንጫ ኣለዎ። 0
itī--e-i’-yi---ri-ē--a--e-̱ed-nu--lo። i__ s_______ b________ t_______ a___ i-ī s-b-’-y- b-r-n-t-a t-h-e-ī-u a-o- ------------------------------------- itī sebi’ayi barinēt’a teẖedīnu alo።
Han har en käpp i handen. ን- -- ኢ- ም--ስ-ዝ-----። ን_ ኣ_ ኢ_ ም___ ዝ__ እ__ ን- ኣ- ኢ- ም-ኩ- ዝ-ዘ እ-። --------------------- ንሱ ኣብ ኢዱ ምርኩስ ዝሓዘ እዩ። 0
itī se-i---i -arin-t’--t---ed-n- a-o። i__ s_______ b________ t_______ a___ i-ī s-b-’-y- b-r-n-t-a t-h-e-ī-u a-o- ------------------------------------- itī sebi’ayi barinēt’a teẖedīnu alo።
Han har också en sjal runt halsen. ኣብ------- ----ዝት--- ኢዩ። ኣ_ ክ_____ ሻ__ ዝ____ ኢ__ ኣ- ክ-ዱ-ው- ሻ-ባ ዝ-ኸ-ነ ኢ-። ----------------------- ኣብ ክሳዱ‘ውን ሻርባ ዝትኸድነ ኢዩ። 0
itī--e-i’ayi---rin-t-a -eẖ-dīn-----። i__ s_______ b________ t_______ a___ i-ī s-b-’-y- b-r-n-t-a t-h-e-ī-u a-o- ------------------------------------- itī sebi’ayi barinēt’a teẖedīnu alo።
Det är vinter och det är kallt. ክረም- እዩ-ከምኡ’ውን -- --። ክ___ እ_ ከ_____ ቁ_ ኣ__ ክ-ም- እ- ከ-ኡ-ው- ቁ- ኣ-። --------------------- ክረምቲ እዩ ከምኡ’ውን ቁሪ ኣሎ። 0
it--t--e--ru-ayi-e’āni ---። i__ t_______ a________ i___ i-ī t-’-g-r- a-i-e-ā-i i-u- --------------------------- itī ts’egiru ayire’āni iyu።
Armarna är kraftiga. እ-- ---ው --ላት-እ--። እ__ ኣ___ ሓ___ እ___ እ-ን ኣ-ዳ- ሓ-ላ- እ-ን- ------------------ እተን ኣእዳው ሓያላት እየን። 0
i-ī t-’---r--a-i-e’ā-i -y-። i__ t_______ a________ i___ i-ī t-’-g-r- a-i-e-ā-i i-u- --------------------------- itī ts’egiru ayire’āni iyu።
Benen är också kraftiga. ኣእ-ር-ውን--ያ-ት-እዮም። ኣ______ ሓ___ እ___ ኣ-ጋ-‘-ን ሓ-ላ- እ-ም- ----------------- ኣእጋር‘ውን ሓያላት እዮም። 0
itī t--e--ru--yire--ni i--። i__ t_______ a________ i___ i-ī t-’-g-r- a-i-e-ā-i i-u- --------------------------- itī ts’egiru ayire’āni iyu።
Mannen är av snö. እ--ሰብኣይ -- --- እዩ። እ_ ሰ___ ካ_ በ__ እ__ እ- ሰ-ኣ- ካ- በ-ድ እ-። ------------------ እቲ ሰብኣይ ካብ በረድ እዩ። 0
i-- -z-----i-- ayi--’āni -y-። i__ i_________ a________ i___ i-ī i-i-ī-w-n- a-i-e-ā-i i-u- ----------------------------- itī izinī‘wini ayire’āni iyu።
Han har inga byxor och ingen överrock. ን--ስረ- ጃከት--ኣይ---ነን። ን_ ስ__ ጃ___ ኣ_______ ን- ስ-ን ጃ-ት- ኣ-ተ-ድ-ን- -------------------- ንሱ ስረን ጃከትን ኣይተኸድነን። 0
it--iz----w----a---e’ā----y-። i__ i_________ a________ i___ i-ī i-i-ī-w-n- a-i-e-ā-i i-u- ----------------------------- itī izinī‘wini ayire’āni iyu።
Men mannen fryser inte. ግ---ቲ ሰብኣይ -ይ-----እዩ። ግ_ እ_ ሰ___ ኣ_____ እ__ ግ- እ- ሰ-ኣ- ኣ-ቆ-ር- እ-። --------------------- ግን እቲ ሰብኣይ ኣይቆርርን እዩ። 0
itī -zinī----- ---re---i -yu። i__ i_________ a________ i___ i-ī i-i-ī-w-n- a-i-e-ā-i i-u- ----------------------------- itī izinī‘wini ayire’āni iyu።
Han är en snögubbe. ንሱ -ደ -ው------ር- --ኣይ -ዩ። ን_ ሓ_ ብ___ ዝ____ ሰ___ እ__ ን- ሓ- ብ-ር- ዝ-ሰ-ሐ ሰ-ኣ- እ-። ------------------------- ንሱ ሓደ ብውርጪ ዝተሰርሐ ሰብኣይ እዩ። 0
i-- -̣i-̱--’-‘-i-i----re’ān--iy-። i__ ḥ___________ a________ i___ i-ī h-i-̱-o-u-w-n- a-i-e-ā-i i-u- --------------------------------- itī ḥiḵ’o’u‘wini ayire’āni iyu።

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + tigrinja (1-100) MP3 tigrinja (1-100)
Ingen video hittades!

Våra förfäders språk

Moderna språk kan analyseras av lingvister. Olika metoder används för detta. Men hur talade människorna för tusentals år sedan? Det är mycket svårare att besvara den frågan. Trots detta, har vetenskapsmännen varit sysselsatta med forskningen i åratal. De ville utforska hur människorna talade tidigare. För att göra detta, försökte de rekonstruera forntida talformer. Amerikanska forskare har nu gjort en spännande upptäckt. De har analyserat mer än 2.000 språk. De analyserade i synnerhet språkens meningsbyggnad. Resultaten av deras studie var mycket intressant. Ungefär hälften av språken hade meningsbyggnaden S-O-V. Det vill säga att meningarna är ordnade efter subjekt, objekt och verb. Mer än 700 språk följer mönstret S-V-O. Och ungefär 160 språk fungerar enligt systemet V-S-O. Endast ungefär 40 språk använder mönstret V-O-S. 120 språk uppvisar en hybrid. Å andra sidan är systemen O-V-S och O-S-V distinkt sällsyntare. Majoriteten av de analyserade språken använder principen S-O-V. Persiska, japanska och turkiska är några exempel. De flesta levande språk följer emellertid mönstret S-V-O. Denna meningsbyggnad dominerar den indoeuropeiska språkfamiljen idag. Forskarna tror att modellen S-O-V användes tidigare. Alla språk är baserade på detta system. Men sedan divergerade språken. Vi vet ännu inte hur det hände. Dock måste variationen av meningsbyggnader ha haft en anledning. Därför att i evolutionen råder endast det som har en fördel…