Ordlista

sv Personer   »   gu વ્યક્તિઓ

1 [ett]

Personer

Personer

1 [એક]

2 [એક]

વ્યક્તિઓ

vyaktiō

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska gujarati Spela Mer
jag આ- આ_ આ- -- આઈ 0
ā- ā_ ā- -- āī
jag och du હ-ં --ે --ં હું અ_ તું હ-ં અ-ે ત-ં ----------- હું અને તું 0
h-ṁ-a-----ṁ h__ a__ t__ h-ṁ a-ē t-ṁ ----------- huṁ anē tuṁ
vi två અમે-બ--ે અ_ બં_ અ-ે બ-ન- -------- અમે બંને 0
amē b---ē a__ b____ a-ē b-n-ē --------- amē bannē
han -ે તે ત- -- તે 0
-ē t_ t- -- tē
han och hon ત--અને-ત--ી તે અ_ તે_ ત- અ-ે ત-ણ- ----------- તે અને તેણી 0
t--a-- --ṇī t_ a__ t___ t- a-ē t-ṇ- ----------- tē anē tēṇī
de båda તેઓ --ને તે_ બં_ ત-ઓ બ-ન- -------- તેઓ બંને 0
tēō -an-ē t__ b____ t-ō b-n-ē --------- tēō bannē
mannen મ--સ મા__ મ-ણ- ---- માણસ 0
m---sa m_____ m-ṇ-s- ------ māṇasa
kvinnan મહ-લા મ__ મ-િ-ા ----- મહિલા 0
m-h-lā m_____ m-h-l- ------ mahilā
barnet બા-ક બા__ બ-ળ- ---- બાળક 0
b---ka b_____ b-ḷ-k- ------ bāḷaka
en familj પરી--ર પ___ પ-ી-ા- ------ પરીવાર 0
pa-īv-ra p_______ p-r-v-r- -------- parīvāra
min familj મ-----કુટ-ંબ મા_ કુ__ મ-ર-ં ક-ટ-ં- ------------ મારું કુટુંબ 0
māru-----u--a m____ k______ m-r-ṁ k-ṭ-m-a ------------- māruṁ kuṭumba
Min familj är här. મારો-પર--ાર અ-ીં --. મા_ પ___ અ_ છે_ મ-ર- પ-િ-ા- અ-ી- છ-. -------------------- મારો પરિવાર અહીં છે. 0
m-rō-p-ri---- -h-- -hē. m___ p_______ a___ c___ m-r- p-r-v-r- a-ī- c-ē- ----------------------- mārō parivāra ahīṁ chē.
Jag är här. હુ----યા છુ. હુ અ__ છુ_ હ- અ-િ-ા છ-. ------------ હુ અહિયા છુ. 0
Hu-ah-yā -hu. H_ a____ c___ H- a-i-ā c-u- ------------- Hu ahiyā chu.
Du är här. તમે-અહ--ય- છ-. ત_ અ__ છો_ ત-ે અ-િ-ય- છ-. -------------- તમે અહિંયા છો. 0
Tamē -h-----chō. T___ a_____ c___ T-m- a-i-y- c-ō- ---------------- Tamē ahinyā chō.
Han är här och hon är här. ત- -હ-ં છે-અને તે------ં-છ-. તે અ_ છે અ_ તે_ અ_ છે_ ત- અ-ી- છ- અ-ે ત-ણ- અ-ી- છ-. ---------------------------- તે અહીં છે અને તેણી અહીં છે. 0
Tē--hī- --- -n- t--ī-a----ch-. T_ a___ c__ a__ t___ a___ c___ T- a-ī- c-ē a-ē t-ṇ- a-ī- c-ē- ------------------------------ Tē ahīṁ chē anē tēṇī ahīṁ chē.
Vi är här. અમે અહિય-ં છીએ. અ_ અ__ છી__ અ-ે અ-િ-ા- છ-એ- --------------- અમે અહિયાં છીએ. 0
A---ah--āṁ chīē. A__ a_____ c____ A-ē a-i-ā- c-ī-. ---------------- Amē ahiyāṁ chīē.
Ni är här. તમે -હિ--- -ો. ત_ અ__ છો_ ત-ે અ-િ-ય- છ-. -------------- તમે અહિંયા છો. 0
T-mē ahi-y----ō. T___ a_____ c___ T-m- a-i-y- c-ō- ---------------- Tamē ahinyā chō.
De är alla här. ત-- બ----હ-- છ-. તે_ બ_ અ_ છે_ ત-ઓ બ-ા અ-ી- છ-. ---------------- તેઓ બધા અહીં છે. 0
T-ō bad-ā -h-- ch-. T__ b____ a___ c___ T-ō b-d-ā a-ī- c-ē- ------------------- Tēō badhā ahīṁ chē.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 gujarati (1-100)
Ingen video hittades!

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!