Ordlista

sv Årstider och väder   »   ha yanayi da yanayi

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [goma sha shida]

yanayi da yanayi

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hausa Spela Mer
Det här är årstiderna: W-----a- s---e-y-----: W_______ s_ n_ y______ W-ɗ-n-a- s- n- y-n-y-: ---------------------- Waɗannan su ne yanayi: 0
Våren, sommaren, b--ar---b--ar-, b______ b______ b-z-r-, b-z-r-, --------------- bazara, bazara, 0
hösten och vintern. k-k--d- da-i-a. k___ d_ d______ k-k- d- d-m-n-. --------------- kaka da damina. 0
Sommaren är hett. Lok--i-----i y--a-d- -af-. L______ z___ y___ d_ z____ L-k-c-n z-f- y-n- d- z-f-. -------------------------- Lokacin zafi yana da zafi. 0
På sommaren skiner solen. Ra----a-h-------- - -o--c------i. R___ n_ h________ a l______ r____ R-n- n- h-s-a-a-a a l-k-c-n r-n-. --------------------------------- Rana na haskakawa a lokacin rani. 0
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. A l-kac---rani m--a-s-- -a---a y-w-. A l______ r___ m___ s__ t_____ y____ A l-k-c-n r-n- m-n- s-n t-f-y- y-w-. ------------------------------------ A lokacin rani muna son tafiya yawo. 0
Vintern är kall. D-m----yayi s---i. D_____ y___ s_____ D-m-n- y-y- s-n-i- ------------------ Damina yayi sanyi. 0
På vintern snöar eller regnar det. A-c-k-- -u--------s-r--a-ƙ-ra ----o-ru-a--sa-a. A c____ h______ d____ ƙ______ c_ k_ r____ s____ A c-k-n h-n-u-u d-s-r ƙ-n-a-a c- k- r-w-n s-m-. ----------------------------------------------- A cikin hunturu dusar ƙanƙara ce ko ruwan sama. 0
På vintern stannar vi gärna hemma. A -i--n h-n-ur- m--- ----zam- a gida. A c____ h______ m___ s__ z___ a g____ A c-k-n h-n-u-u m-n- s-n z-m- a g-d-. ------------------------------------- A cikin hunturu muna son zama a gida. 0
Det är kallt. Ya-i-s-n--. Y___ s_____ Y-y- s-n-i- ----------- Yayi sanyi. 0
Det regnar. A-----w-. A__ r____ A-a r-w-. --------- Ana ruwa. 0
Det är blåsigt. A-a--s--. A__ i____ A-a i-k-. --------- Ana iska. 0
Det är varmt. Y--a ------i. Y___ d_ d____ Y-n- d- d-m-. ------------- Yana da dumi. 0
Det är soligt. A--ai -a--. A____ r____ A-w-i r-n-. ----------- Akwai rana. 0
Det är klart väder. Y- -i k--iy-. Y_ y_ k______ Y- y- k-l-y-. ------------- Ya yi kiliya. 0
Vad är det för väder idag? Yay--yana-i--y-- -e? Y___ y______ y__ n__ Y-y- y-n-y-n y-u n-? -------------------- Yaya yanayin yau ne? 0
Det är kallt idag. Y--i sanyi y--. Y___ s____ y___ Y-y- s-n-i y-u- --------------- Yayi sanyi yau. 0
Det är varmt idag. Y-n--d---u-- -a-. Y___ d_ d___ y___ Y-n- d- d-m- y-u- ----------------- Yana da dumi yau. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 hausa (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.