Ordlista

sv vilja ha något   »   nn ville noko 1

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70 [sytti]

ville noko 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska nynorsk Spela Mer
Vill ni röka? V-l -u---ykje? V__ d_ r______ V-l d- r-y-j-? -------------- Vil du røykje? 0
Vill ni dansa? Vil -u--a-s-? V__ d_ d_____ V-l d- d-n-e- ------------- Vil du danse? 0
Vill ni gå ut och gå? V-l---------- -u-? V__ d_ g_ e__ t___ V-l d- g- e-n t-r- ------------------ Vil du gå ein tur? 0
Jag skulle vilja röka. E---i---je--e r--k--. E_ v__ g_____ r______ E- v-l g-e-n- r-y-j-. --------------------- Eg vil gjerne røykje. 0
Vill du ha en cigarett? Vil--u ha-ei--s--a-ett? V__ d_ h_ e__ s________ V-l d- h- e-n s-g-r-t-? ----------------------- Vil du ha ein sigarett? 0
Han vill ha eld. H-n---l--a---r. H__ v__ h_ f___ H-n v-l h- f-r- --------------- Han vil ha fyr. 0
Jag skulle vilja ha något att dricka. E- v----je--e-h-----o-å -----e. E_ v__ g_____ h_ n___ å d______ E- v-l g-e-n- h- n-k- å d-i-k-. ------------------------------- Eg vil gjerne ha noko å drikke. 0
Jag skulle vilja äta något. Eg--i- --e-----a---ko ----e. E_ v__ g_____ h_ n___ å e___ E- v-l g-e-n- h- n-k- å e-e- ---------------------------- Eg vil gjerne ha noko å ete. 0
Jag skulle vilja vila mig lite. E- -il gj-r---s--ppe av -i-t. E_ v__ g_____ s_____ a_ l____ E- v-l g-e-n- s-a-p- a- l-t-. ----------------------------- Eg vil gjerne slappe av litt. 0
Jag skulle vilja fråga er något. E- -il g--r-- -pø--------o----k-. E_ v__ g_____ s_____ d__ o_ n____ E- v-l g-e-n- s-ø-j- d-g o- n-k-. --------------------------------- Eg vil gjerne spørje deg om noko. 0
Jag skulle vilja be er om något. Eg -------r-e b--d-- -m -o-o. E_ v__ g_____ b_ d__ o_ n____ E- v-l g-e-n- b- d-g o- n-k-. ----------------------------- Eg vil gjerne be deg om noko. 0
Jag skulle vilja bjuda in er på något. Eg--i-----rne--n-ite-- --- ti- nok-. E_ v__ g_____ i_______ d__ t__ n____ E- v-l g-e-n- i-v-t-r- d-g t-l n-k-. ------------------------------------ Eg vil gjerne invitere deg til noko. 0
Vad vill ni ha? Kv- v-l du -a? K__ v__ d_ h__ K-a v-l d- h-? -------------- Kva vil du ha? 0
Vill ni ha en kaffe? V-l--u--a -in k----? V__ d_ h_ e__ k_____ V-l d- h- e-n k-f-i- -------------------- Vil du ha ein kaffi? 0
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? E-ler-vi- d- hel-er--a e-- t-? E____ v__ d_ h_____ h_ e__ t__ E-l-r v-l d- h-l-e- h- e-n t-? ------------------------------ Eller vil du heller ha ein te? 0
Vi skulle vilja åka hem. V- -i- gjern--k-y---h--m. V_ v__ g_____ k____ h____ V- v-l g-e-n- k-y-e h-i-. ------------------------- Vi vil gjerne køyre heim. 0
Vill ni ha en taxi? Vi- -e h- e- -r-s--? V__ d_ h_ e_ d______ V-l d- h- e- d-o-j-? -------------------- Vil de ha ei drosje? 0
De vill ringa. D-i vi- g-e-n-----g--. D__ v__ g_____ r______ D-i v-l g-e-n- r-n-j-. ---------------------- Dei vil gjerne ringje. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + nynorsk (1-100) MP3 nynorsk (1-100)
Ingen video hittades!

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.