Ordlista

sv vilja ha något   »   cs mít něco rád

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70 [sedmdesát]

mít něco rád

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tjeckiska Spela Mer
Vill ni röka? C-cete si zak--ř-t? C_____ s_ z________ C-c-t- s- z-k-u-i-? ------------------- Chcete si zakouřit? 0
Vill ni dansa? Ch-e-e -i ---a--i-? C_____ s_ z________ C-c-t- s- z-t-n-i-? ------------------- Chcete si zatančit? 0
Vill ni gå ut och gå? C----- s- p-o---? C_____ s_ p______ C-c-t- s- p-o-í-? ----------------- Chcete se projít? 0
Jag skulle vilja röka. C-těl /----ě-- ---h s- -a--u---. C____ / c_____ b___ s_ z________ C-t-l / c-t-l- b-c- s- z-k-u-i-. -------------------------------- Chtěl / chtěla bych si zakouřit. 0
Vill du ha en cigarett? Chce--ci--retu? C____ c________ C-c-š c-g-r-t-? --------------- Chceš cigaretu? 0
Han vill ha eld. Ch---připál-t. C___ p________ C-c- p-i-á-i-. -------------- Chce připálit. 0
Jag skulle vilja ha något att dricka. Rá--- -ád--b--h-s- ---eh---a-i- / na--l-. R__ / r___ b___ s_ n_____ n____ / n______ R-d / r-d- b-c- s- n-č-h- n-p-l / n-p-l-. ----------------------------------------- Rád / ráda bych se něčeho napil / napila. 0
Jag skulle vilja äta något. Ně---by-h-s-ědl /----dl-. N___ b___ s____ / s______ N-c- b-c- s-ě-l / s-ě-l-. ------------------------- Něco bych snědl / snědla. 0
Jag skulle vilja vila mig lite. Ch-ěl-/-c--ěl- bych -i--r-c-u--dpo-i--ut. C____ / c_____ b___ s_ t_____ o__________ C-t-l / c-t-l- b-c- s- t-o-h- o-p-č-n-u-. ----------------------------------------- Chtěl / chtěla bych si trochu odpočinout. 0
Jag skulle vilja fråga er något. Rád-/-rád--by-h--e-Vá- -a---co -e--a- - z-pta--. R__ / r___ b___ s_ V__ n_ n___ z_____ / z_______ R-d / r-d- b-c- s- V-s n- n-c- z-p-a- / z-p-a-a- ------------------------------------------------ Rád / ráda bych se Vás na něco zeptal / zeptala. 0
Jag skulle vilja be er om något. C-t---/--ht----by---V-- - n--- -o--osi-. C____ / c_____ b___ V__ o n___ p________ C-t-l / c-t-l- b-c- V-s o n-c- p-p-o-i-. ---------------------------------------- Chtěl / chtěla bych Vás o něco poprosit. 0
Jag skulle vilja bjuda in er på något. R-d-/--ád- b-ch-Vás n---m--ozv-l /---zva-a. R__ / r___ b___ V__ n____ p_____ / p_______ R-d / r-d- b-c- V-s n-k-m p-z-a- / p-z-a-a- ------------------------------------------- Rád / ráda bych Vás někam pozval / pozvala. 0
Vad vill ni ha? C--si p--jet---pro-í-? C_ s_ p_______ p______ C- s- p-e-e-e- p-o-í-? ---------------------- Co si přejete, prosím? 0
Vill ni ha en kaffe? P---e-e s- ká-u? P______ s_ k____ P-e-e-e s- k-v-? ---------------- Přejete si kávu? 0
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? N-b---ys-e-r----i chtěl /-cht-l-----? N___ b____ r_____ c____ / c_____ č___ N-b- b-s-e r-d-j- c-t-l / c-t-l- č-j- ------------------------------------- Nebo byste raději chtěl / chtěla čaj? 0
Vi skulle vilja åka hem. Ch-eme------om-. C_____ j__ d____ C-c-m- j-t d-m-. ---------------- Chceme jet domů. 0
Vill ni ha en taxi? Ch-e-e ---o-a---ax-? C_____ z______ t____ C-c-t- z-v-l-t t-x-? -------------------- Chcete zavolat taxi? 0
De vill ringa. Ch-ějí -e--f-n-va-. C_____ t___________ C-t-j- t-l-f-n-v-t- ------------------- Chtějí telefonovat. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + tjeckiska (1-100) MP3 tjeckiska (1-100)
Ingen video hittades!

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.