Ordlista

sv Lokaltrafik   »   ur ‫پبلک ٹرانسپورٹ‬

36 [trettiosex]

Lokaltrafik

Lokaltrafik

‫36 [چھتیس]‬

chhatees

‫پبلک ٹرانسپورٹ‬

public tansport

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska urdu Spela Mer
Var är busshållplatsen? ‫ب- ا--اپ --اں -ے-‬ ‫__ ا____ ک___ ہ___ ‫-س ا-ٹ-پ ک-ا- ہ-؟- ------------------- ‫بس اسٹاپ کہاں ہے؟‬ 0
p-b-ic ta----rt p_____ t_______ p-b-i- t-n-p-r- --------------- public tansport
Vilken buss åker till centrum? ‫-ہر--ونسی--- --ئے---؟‬ ‫___ ک____ ب_ ج___ گ___ ‫-ہ- ک-ن-ی ب- ج-ئ- گ-؟- ----------------------- ‫شہر کونسی بس جائے گی؟‬ 0
publ-- t---p-rt p_____ t_______ p-b-i- t-n-p-r- --------------- public tansport
Vilken linje måste jag ta? ‫--------سے -مبر -ی -س-ل-ن- ہے؟‬ ‫____ ک____ ن___ ک_ ب_ ل___ ہ___ ‫-ج-ے ک-ن-ے ن-ب- ک- ب- ل-ن- ہ-؟- -------------------------------- ‫مجھے کونسے نمبر کی بس لینی ہے؟‬ 0
ba----op ----- h-i? b__ s___ k____ h___ b-s s-o- k-h-n h-i- ------------------- bas stop kahan hai?
Måste jag byta? ‫--- مج-- بس ت--یل--ر-ی--وگ--‬ ‫___ م___ ب_ ت____ ک___ ہ_____ ‫-ی- م-ھ- ب- ت-د-ل ک-ن- ہ-گ-؟- ------------------------------ ‫کیا مجھے بس تبدیل کرنی ہوگی؟‬ 0
b-- st-p -ah-n --i? b__ s___ k____ h___ b-s s-o- k-h-n h-i- ------------------- bas stop kahan hai?
Var ska jag byta? ‫م--ے--ہ------ت-دیل--رنی -وگی-‬ ‫____ ک___ ب_ ت____ ک___ ہ_____ ‫-ج-ے ک-ا- ب- ت-د-ل ک-ن- ہ-گ-؟- ------------------------------- ‫مجھے کہاں بس تبدیل کرنی ہوگی؟‬ 0
b-s --op kahan hai? b__ s___ k____ h___ b-s s-o- k-h-n h-i- ------------------- bas stop kahan hai?
Vad kostar en biljett? ‫ٹ-- کت---ک- ہے؟‬ ‫___ ک___ ک_ ہ___ ‫-ک- ک-ن- ک- ہ-؟- ----------------- ‫ٹکٹ کتنے کا ہے؟‬ 0
s-eh-----n-i-ba- -----g-? s_____ k____ b__ j___ g__ s-e-a- k-n-i b-s j-y- g-? ------------------------- shehar konsi bas jaye gi?
Hur många hållplatser är det till centrum? ‫-ہر--- ج-ت- ہو-ے کت-- بس--سٹا- آئن---‬ ‫___ ت_ ج___ ہ___ ک___ ب_ ا____ آ______ ‫-ہ- ت- ج-ت- ہ-ئ- ک-ن- ب- ا-ٹ-پ آ-ن-ے-‬ --------------------------------------- ‫شہر تک جاتے ہوئے کتنے بس اسٹاپ آئنگے؟‬ 0
sh--ar---ns----s j----g-? s_____ k____ b__ j___ g__ s-e-a- k-n-i b-s j-y- g-? ------------------------- shehar konsi bas jaye gi?
Ni måste stiga av här. ‫-پ--و یہاں اترن----ہئ-‬ ‫__ ک_ ی___ ا____ چ_____ ‫-پ ک- ی-ا- ا-ر-ا چ-ہ-ے- ------------------------ ‫آپ کو یہاں اترنا چاہئے‬ 0
s-eh-- k-n-i ba- -ay- --? s_____ k____ b__ j___ g__ s-e-a- k-n-i b-s j-y- g-? ------------------------- shehar konsi bas jaye gi?
Ni måste stiga av bak. ‫-- ک- پیچ-ے-س- --ر-- -ا--ے‬ ‫__ ک_ پ____ س_ ا____ چ_____ ‫-پ ک- پ-چ-ے س- ا-ر-ا چ-ہ-ے- ---------------------------- ‫آپ کو پیچھے سے اترنا چاہئے‬ 0
mu----kon---n---e- ---bas-l--i----? m____ k____ n_____ k_ b__ l___ h___ m-j-e k-n-e n-m-e- k- b-s l-n- h-i- ----------------------------------- mujhe konse number ki bas leni hai?
Nästa tunnelbanetåg kommer om 5 minuter. ‫اگ---س- وے----چ-----م-ں-آئے---‬ ‫____ س_ و_ پ___ م__ م__ آ__ گ__ ‫-گ-ی س- و- پ-ن- م-ٹ م-ں آ-ے گ-‬ -------------------------------- ‫اگلی سب وے پانچ منٹ میں آئے گی‬ 0
m---- --ns---u---- ---ba- -----h--? m____ k____ n_____ k_ b__ l___ h___ m-j-e k-n-e n-m-e- k- b-s l-n- h-i- ----------------------------------- mujhe konse number ki bas leni hai?
Nästa spårvagn kommer om 10 minuter. ‫ا--- --ا- -- م---می--آ-ے -ی‬ ‫____ ٹ___ د_ م__ م__ آ__ گ__ ‫-گ-ی ٹ-ا- د- م-ٹ م-ں آ-ے گ-‬ ----------------------------- ‫اگلی ٹرام دس منٹ میں آئے گی‬ 0
m-----ko-se-num-er ki b-----ni--ai? m____ k____ n_____ k_ b__ l___ h___ m-j-e k-n-e n-m-e- k- b-s l-n- h-i- ----------------------------------- mujhe konse number ki bas leni hai?
Nästa buss kommer om 15 minuter. ‫-----بس پند-ہ -نٹ--ی----- --‬ ‫____ ب_ پ____ م__ م__ آ__ گ__ ‫-گ-ی ب- پ-د-ہ م-ٹ م-ں آ-ے گ-‬ ------------------------------ ‫اگلی بس پندرہ منٹ میں آئے گی‬ 0
k-a-m--he b-- -ab-ee- ka-n--ho-i? k__ m____ b__ t______ k____ h____ k-a m-j-e b-s t-b-e-l k-r-i h-g-? --------------------------------- kya mujhe bas tabdeel karni hogi?
När går sista tunnelbanetåget? ‫آ--- س--وے-ک--جا---گ-؟‬ ‫____ س_ و_ ک_ ج___ گ___ ‫-خ-ی س- و- ک- ج-ئ- گ-؟- ------------------------ ‫آخری سب وے کب جائے گی؟‬ 0
k-a---jhe --s ----ee----rn- hogi? k__ m____ b__ t______ k____ h____ k-a m-j-e b-s t-b-e-l k-r-i h-g-? --------------------------------- kya mujhe bas tabdeel karni hogi?
När går sista spårvagnen? ‫-خر----ا- ک--ج-ئ- گ--‬ ‫____ ٹ___ ک_ ج___ گ___ ‫-خ-ی ٹ-ا- ک- ج-ئ- گ-؟- ----------------------- ‫آخری ٹرام کب جائے گی؟‬ 0
kya m-----b-- --b-e-l-k--ni-h---? k__ m____ b__ t______ k____ h____ k-a m-j-e b-s t-b-e-l k-r-i h-g-? --------------------------------- kya mujhe bas tabdeel karni hogi?
När går sista bussen? ‫-خر--بس -ب---ئ---ی-‬ ‫____ ب_ ک_ ج___ گ___ ‫-خ-ی ب- ک- ج-ئ- گ-؟- --------------------- ‫آخری بس کب جائے گی؟‬ 0
m-j-e---h-- b-s-tabdeel ---ni --g-? m____ k____ b__ t______ k____ h____ m-j-e k-h-n b-s t-b-e-l k-r-i h-g-? ----------------------------------- mujhe kahan bas tabdeel karni hogi?
Har ni en biljett? ‫ک---آپ-ک---ا--ٹکٹ -ے-‬ ‫___ آ_ ک_ پ__ ٹ__ ہ___ ‫-ی- آ- ک- پ-س ٹ-ٹ ہ-؟- ----------------------- ‫کیا آپ کے پاس ٹکٹ ہے؟‬ 0
m-j-- k---- b-s-ta-deel--arn- -ogi? m____ k____ b__ t______ k____ h____ m-j-e k-h-n b-s t-b-e-l k-r-i h-g-? ----------------------------------- mujhe kahan bas tabdeel karni hogi?
En biljett? – Nej, jag har ingen. ‫-کٹ؟-- -ہی- میر- -ا----ٹ--ہیں ہ-‬ ‫____ – ن___ م___ پ__ ٹ__ ن___ ہ__ ‫-ک-؟ – ن-ی- م-ر- پ-س ٹ-ٹ ن-ی- ہ-‬ ---------------------------------- ‫ٹکٹ؟ – نہیں میرے پاس ٹکٹ نہیں ہے‬ 0
m-jh- ka--n---s--a--e-l-ka--i ho--? m____ k____ b__ t______ k____ h____ m-j-e k-h-n b-s t-b-e-l k-r-i h-g-? ----------------------------------- mujhe kahan bas tabdeel karni hogi?
Då måste ni betala böter. ‫--ر--پ-ک------ن- د--ا-ہو -ا‬ ‫___ آ_ ک_ ج_____ د___ ہ_ گ__ ‫-ھ- آ- ک- ج-م-ن- د-ن- ہ- گ-‬ ----------------------------- ‫پھر آپ کو جرمانہ دینا ہو گا‬ 0
t----t -i---y-k- ha-? t_____ k_____ k_ h___ t-c-e- k-t-e- k- h-i- --------------------- ticket kitney ka hai?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + urdu (1-100) MP3 urdu (1-100)
Ingen video hittades!

Utvecklingen av språket

Varför vi talar med varandra är uppenbart. Vi vill utbyta idéer och förstå varandra. Var språk har sitt ursprung är mindre tydligt. Det finns olika teorier om detta. Det som är säkert är att språk är en mycket gammal företeelse. Vissa fysiska drag var en förutsättning för att tala. De var nödvändiga för oss för att forma ljud. Människor så långt tillbaka som neandertalarna hade förmågan att tillämpa sin röst. På detta sätt kunde de särskilja sig från djur. Dessutom var en hög, bestämd röst viktig för att försvara sig. En person kunde hota eller skrämma fiender med den. På den tiden kunde man redan göra verktyg och elden hade upptäckts. Denna kunskap måste föras vidare på något sätt. Talet var också viktigt för att jaga i grupp. Så tidigt som för 2 miljoner år sedan fanns det en enkel förståelse mellan människor. De första språkliga elementen var tecken och gester. Men människor ville kunna kommunicera i mörker också. Ännu viktigare, de hade behov av att tala med varandra utan att titta. Därför utvecklades rösten och den ersatte gesterna. Språket i dagens mening är minst 50.000 år gammalt. När homosapiens lämnade Afrika, distribuerade de språk över hela världen. Språken separerades från varandra i de olika regionerna. Det vill säga, olika språkfamiljer kom till. Men de innehöll bara grunderna till ett språksystem. De första språken var mycket mindre komplicerade än språk idag. De vidareutvecklades genom grammatik, fonologi och semantik. Man skulle kunna säga att olika språk har olika lösningar. Men problemet var alltid detsamma: Hur visar jag vad jag tänker?
Visste du?
Brasiliansk portugisiska räknas till de romanska språken. Det uppstod ur europeisk portugisiska. Det färdades så långt som till Sydamerika för länge sedan genom Portugals kolonialpolitik. Idag är Brasilien den största portugistalande nationen i världen. Ungefär 190 miljoner människor talar brasiliansk portugisiska som sitt modersmål. Språket har också stort inflytande i andra sydamerikanska länder. Det finns även ett hybridspråk som innehåller portugisiska och spanska. Tidigare tenderade Brasilien att använda europeisk portugisiska. Med början på 1930-talet vaknade en ny medvetenhet inom brasiliansk kultur. Brasilianarna var stolta över sitt språk och ville framhäva dess egenheter. Men det gjordes upprepade försök att hålla ihop de två språken. Till exempel gjordes sedan dess en överenskommelse om en gemensam stavning. Idag finns den största skillnanden mellan de två formerna i uttalet. Den brasilianska vokabulären innehåller också några "indianismer" som saknas i Europa. Upptäck detta spännande språk - det är ett av de viktigaste i världen!